Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN RYSKA STADSORDNINGEN. RÄTTSVÄSENDET.
575
Bättsskipningen åter handhades i första instans af
stadsmagistraten, bestående af tvenne borgmästare och fyra rådmän.
Den motsvarade således i det närmaste den gamla magistraten1
såsom rådsturätt betraktad. Men därifrån afskildes till en med
densamma koordinerad domstol den s. k. „Stadtwaisen-Gerichtu,
hvilken, bestående af stadsöfverhufvudet såsom ordförande och
tvenne rådmän samt en „ äldsta" såsom bisittare, hade
omvårdnaden om stadens änkor samt fader- och moderlösa barn, tillhöll
förmyndare att ordentligt fullgöra sina plikter m. m.
Stadsmagistraten underordnad var däremot den „muntliga rätten", som
bestod af en stadsäldste såsom ordförande och tvenne bisittare
samt företrädesvis handterade skuldfordringsmål, hvilka den både
undersökte och afgjorde muntligen. Det var en domstol, från
hvilken man vädjade till magistraten, och motsvarade på sätt
och vis den gamla kämnärsrätten. Dessa voro de egentliga
stadsdomstolarna, hvilkas samtliga bisittare valdes genom
ballote-ring. Dessutom subordinerade under stadsmagistraten äfven en
s. k. „Amtsgericht" för handtverkarne.
På sätt och vis en stadens domstol var ock den närmaste i
öfverinstansen, under hvilken stadsmagistraten och
„Stadtwaisen-gericht" subordinerade, nämligen guvernementsmagistraten. Den
bestod af tvenne departement, ett civil- och ett
kriminaldepartement, hvartdera med en af dirigerande senaten utnämnd president
och fyra bisittare. Den var en viborgsk domstol så till vida att
också dess bisittare valdes genom ballotering ur stadens
köpmannakår, men under den subordinerade ock stadsrätterna i
ståthål-larskapets öfriga städer.
Däremot var den nästföljande instansen, tribunalet, som
också bestod af tvenne afdelningar, civil- och kriminaltribunalet,
en i staden placerad öfverdomstol, jämförlig med justitiekollegiet
och svenska tidens hofrätter. Dess presidenter och bisittare
tillsattes af höga vederbörande. Ifrån tribunalet kunde man
ytterligare vädja till dirigerande senaten.
Utom ramen för den egentliga instansordningen stod
dessutom en domstol, hvilken för sin tillkomst närmast hade att
tacka de humana idéer, som kännetecknade
upplysningstidehvarf-vet, samvetsrätten, hvars regula juris skulle vara: allmän
människokärlek och aktning för nästan såsom människa. I
civilsaker var det en förlikningsdomstol, men den dömde ock i frågor
rörande olycksfall, förbrytelser af mindre vetande, trollerier o. s. v.
Liksom i guvernementsmagistraten valdes ock assessorerna i sam-
[-Stadsmagiatra-ten-]
{+Stadsmagiatra-
ten+} och
Stsdt-waisen-Gerieht.
Muntliga ratten.
[-Ourernements-magistr&ten.-]
{+Ourernements-
magistr&ten.+}
Tribunalet.
Samvetsrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
