Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
som inskrefvo sig i gillena, må nämnas Hackman 1780 från
Bremen, Bützow och Glasemeyer 1788, från S:t Petersburg m. fl.
Också några handtverkare inflyttade från Tyskland, Klein från
Luxemburg, Krupke och Seibert från Preussen, Zellenkopf från
Pommern, Metzner från Sachsen o. s. v.
Kännedomen af tyska språket framhölls redan på 1740-taler
såsom nödvändig för stadsboarne. Antagandet af en tysk
pasto-i staden motiverades bl. a. därmed: „att stads- och landtungdot
men så mycket bättre må lära sig tyskan såsom ett nödvändigt
språk". Ungdomen borde läras tyeka, „ emedan den dymedels
kan göra riket nyttigare tjänster och äfven hjälpa sig bättre
fram i världen än med svenska språket". 1766, då man först
började tänka på en gemensam tysk-svensk kyrka, hette det att
därigenom det tyska språket skulle komma mera i bruk bland
härvarande invånare, så att båda församlingarna med tiden
kunde sammanslås, „när det mindre nödiga svenska språket skulle
blifva åsidosatt".
Utan tvifvel uttalade Friccius 1812, då han i
organisations-komitén yttrade sig om språkförhållandena i länet och förordade
tyskans bibehållande, de åsikter som i detta afseende rådde inom
de viborgska familjerna. Han framhöll förbindelsen emellan
gamla Finland och Östersjöprovinserna i språkligt hänseende
såsom nödvändig nsåväl därför att Tyskland och dess språk är
långt mera med Byssland förknippadt än Sverige och dess språk,
som ock därför att det tyska språket är ett bättre medel än det
svenska att göra det härstädes så nödiga ryska språket
allmännare". Med hänsyn till ett sådant betraktelsesätt var det
naturligt, att tyskan skulle blifva det dominerande språket i de
tongifvande kretsarna. 1812 skrifver Steinheil, att tyskan var „unter
den gebildeten Ständen allgemein gebräuchlich, füglich für die
Ländes Sprache in Alt-Finland angesehen werden kann" 1).
Det svenska elementet åter, som under den föregående
perioden i socialt afseende varit det främsta, förblef väl fortfarande
numeriskt öfverlägset det tyska, men förlorade helt och/hållet
sin ledande ställning. Då Viborg numera icke var en svensk
stad utan hade allt att vinna på att synas så tyskt som möjligt,
var det naturligt att de inhemska svenska släkterna alltmera
uppgingo i det tyska elementet. Den släkt, som inom det
svenskspråkiga borgerskapet under 1600-talet intagit främsta rummet, den
’) Oig. kom-.s hdlr.
Det svenska
elementet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
