Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
RYSKA TIDEN.
upplifva näringarna utfärdade rikskammarkollegiet 18/3 1719
en ukas, däri provinsens invånare uppmanades ntill monopoliers
inrättande, sågverken därunder begrepne". För dessa
inrättningars bättre bestånd inskränktes genom dirigerande senatens ukas
af 8/7 1723 balkutförseln till 8 à 10 skeppsladdningar årligen.
Tulltarifferna af 1724 och 1731 satte ej heller något hinder i
vägen för den fria utskeppningen af skogsprodukter,
s&gindustrin. Följden af den uppmuntran, som sålunda kom sågindustrin
till del, var att den ena sågkvarnen efter den andra uppstod i
den viborgska provinsen. På 1750-talet räknades redan ett
tjugutal sågar, af hvilka flere årligen kunde tillverka 4,000 till
6,000 tolfter1). Vid sågarnas skattläggning pålades dem en
’) I viborgska kretsen lågo följande sägar: 2 i Perojoki (anl. 1727 och 1733;
egare på 1750-talet: rådmansänkan Helena Sofia Jænisch; på 1790-talet: Nikolai
Jænisch’ arfvingar); Lyykylä (1720; Christ. Adr. Lädo; Henrik V. Lädo); Ylivesi
eller Strömsnäs (från svenska tiden, nybyggd 1736; Antoni Haveman och Antoni
Schmidt» arfvingar; änkan Anna Elisab. Sesemann); 2 i Niüitälä (1708 och 1724;
David Sesemanns arfvingar; Konrad Sesemann med intressenter); Juustila (1705»,
nybyggd 1733; rådmansänkan Kat. Charl. Thesleff och Joh. H. Tesche; titulärrådet
Peter Vilh. Thesleff m. intr.); Hanjoki (från svenska tiden; enkan Barbara Lyding:
enkan Sutthoff m. intr.); Nurmis (1723; Gustaf Wulffert och Hans Carl Sutthoff;
Peter Jænisch m. intr.); Yläsäiniö (1720; Antoni Joh. Boisman; Henrik. V. Lädo
m. intr.); Tuokola (1726; Kristian Sesemann; Henr. Sesemann m. intr.); 2 i
Kciän-tymä (1725 och 1738; Joakim Sutthoff och enkan Helena Boisman; Joakim
Sutt-hoffs arfvingar); Mota (1734; handlanden Wägers enka, rådman Hiippert och
Henrik Dannenbergs arfvingar; Johan Hiippert m. intr.); Koskijärvi (från svenska tiden:
rådman Jakob Lundhs enka; Jakob Lundh); Talisola (1746; Joh. Gottfr. och
Kristian Jænisch, Antoni Haveman och Antoni Boisman; kollegierådet Mathias Boisman
m. intr.); Kuolemajärvi (1753; Jakob Lundh m. intr.). — Dessutom egde grefliga
familjen Soltikoff i denna krets sågar i Raivola (anl. 1790) och Ahjärvi.
I Nyslottska kretsen innehades på 1790-talet följande sågar af viborgare:
Vir-muruljoki (1758; Lojander; Martin Sutthoff m. intr.); Moisund (1772; Henr. V.
Lädo m. intr.); Leiviskänkoski (1777; Martin Sutthoff m. intr.); Xaistenlaks (178^;
Martin Sutthoff in. intr.); Varparaiita (1780; Martin Sutthoff m. intr.).
I Villmanstrandska kretsen lågo följande viborgska sågar: Hyppäiä (1752;
Filip Sesemann; Antoni och Abr. Fr. Jænisch); Vääräkoski (1774; Antoni och
Abr. Fr. Jænisch); Kiintjoki (1780; desamme); Ahvola (1734; Henr. V. Lädo m.
intr.); 3 i Koskua (1723, 1725 (l. 1727) och 1743; Joh. Weckrooths arfvingar; Gustaf
Fr. Wulffert m. intr.).
I Kexholmska kretsen drefvos följande sågar af viborgska firmor: 2 i
Sysion-mäki (1779 och 1784; Jakob Lundh & C:o).
I Serdobolska kretsen arrenderade Kristian D. Bartram på 1790-talet kronosägen
Vavulinkoski.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
