- Project Runeberg -  Viborgs stads historia / Första bandet /
607

(1903-1906) [MARC] Author: Johan Wilhelm Ruuth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄRINGARNA. HANDELN.

607

några anspråk", och anhöll att civiltribunalet måtte gifva honom
behörigt fribref.

Införandet af 1785 års stadsordning, som var ett resultat
af kejsarinnans liberala idéer, hade sålunda medfört en
fullständig social revolution i det viborgska samhället. Den lätthet, med
hvilken hvem som helst nu kunde vinna burskap i staden,
förändrade i väsentlig mån borgerskapets utseende. Om
stadsmyndigheterna någon gång gjorde invändningar mot alltför obskyra
personers inträde i borgerskapets leder, vände sig de afvisade till
ståthållarskapsregeringen, som vanligen helt enkelt befallde (deras
inskrifvande i köpmansgillena. Frigifna, som ännu buro
träldomens märke på sin hjässa, lifegna och för stöld afstraffade
personer funno tillfälle att smyga sig in i borgerskapets leder.
Det patriciska drag, som hittills karaktäriserat den viborgska
handelskåren, led icke litet afbräck under påverkan af den
demokratiska blanduing, hvilken borgerskapet nu undergått.

Att folkmängden i Viborg under 1700-talet icke mera
tilltog, än som ofvan nämndes, berodde delvis därpå, att också
näringarna under perioden icke synnerligen utvecklades utöfver
sin tidigare vunna ståndpunkt.

Hvad handeln beträffar förändrade den ännu en gång
karaktär, beroende af den exportvara staden nu förde ut i
världsmarknaden. Under 1600-talet hade dess välstånd så godt som
uteslutande baserat sig på tjärexporten. Men sedan Viborg
blifvit afskildt ifrån Karelen och Savolaks, var det snart slut
med denna handel. I stället trädde nu trävaruexporten såsom
stadens så godt som enda inkomstkälla. Under tjärexportens tid
hade nämligen länets egna skogar i allmänhet skonats, enär den
dyrbara produkten för det mesta hämtades från aflägsnare trakter,
och stodo därför relativt oskadade kvar för sågarnas räkning.

Det räckte emellertid länge, innan den nya handeln
utvecklade sig till den ståndpunkt, att den i afseende å inkomsten gaf
en ungefärlig ersättning för tjärhandeln. Det gjorde den
nämligen först under kejsarinnan Katarina H:s tid; och då man väl
kommit därhän, afbröts den plötsligt genom ett öfverhetligt
förbud, som åter dref densamma ansenligt tillbaka. Vi skola
emellertid kasta en hastig blick på den viborgska trävarurörelsens
början och utveckling under denna period.

Under stora nordiska kriget hade all handel och rörelse
legat nere. Också de tre sågverk, som grundlagts under sista
svenska tiden, hade upphört med sin verksamhet. För att åter-

N&ringama.
Handeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:45:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/viborgs/1/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free