Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPORT OCH IMPORT.
615
mer på importlistan sällan tobak i större poster: 1790 194 pud
för 1,050 rub., 1792 832 pnd för 7,170 rubel, 1802 197 pud
för 1,850 rubel.
Nya importvaror, som under 1700-talet stego i betydelse,
voro kaffe och socker. Kaffe infördes ännu vid medlet af seklet
obetydligt t. ex. 1748 endast 18 pud för omkr. 250 rub. och
1749 58 pud för omkr. 932 rubel. Men under decenniet 1784—
1793 steg kaffeimporten redan till omkr. 1,130 pud om året,
motsvarande ett värde af 13,360 rub. bko ass. Under periodens
sista tid nedgingo dock dessa siffror till resp. 280 pud för 7,345
rub. Socker åter infördes vid medlet af 1700-talet omkr. 300
pud för omkr. 3,000 rubel. På 1780-talet steg denna import
till omkr. 1,780 pud för omkr. 19,000 rub. bko ass. om året.
Men också den nedgick under periodens sista årtionde till
endast 365 pud för omkr. 5,185 rub. Te infördes ännu
obetydligt t. ex. 1749 9 pud 31 3/4 8" för 392 rubel, 1799 30 U för
120 rub. bko ass. o. s. v. Till nedåtgåendet af dessa varors
import verkade äfven den omständigheten, att mot slutet af
perioden importtullen på dessa varor i Sverige nedsattes, hvaremot
den höjdes i Ryssland, så att svenskarna, som förut tagit en del
af sina behof öfver Viborg, nu drogo sig därifrån.
Totalvärdet af importen var i stigande ända till 1790-talet,
men gick sedan raskt nedåt. Vid medlet af seklet, 1748 och
1749, steg importens värde till omkr. 30,000 à 40,000 rubel —
eller noggrannare respektive 32,010 och 44,170 rubel. Under
handelns blomstringstid, 1784—1793, nådde den i medeltal
ett belopp af 127,400 rubel bko ass. per är. Men under
årtiondet 1797 till 1806 utgjorde den blott 86,214 rub. bko
ass. om året.
Likasom under svenska tiden var sjöfarten också nu
företrädesvis passiv. Utländingarna, som vanligen förskotterade
köpmännen för trävarorna, afhämtade dessa med sina egna skepp. I
de fall åter, då handlandena exporterade för egen räkning,
befraktade de utländska skepp. Skeppsvarfvet vid Havis, hvilken
plats numera underlydde den Alabardeoffska donationen, stod öde
och upptaget af garnisonens tegelbruk. Då skeppsredarne ej
mera, såsom under svenska tiden, njöto några särskilda fördelar
i afseende å tullen och icke fingo, vid rådande brist på dugligt
inhemskt sjöfolk, engagera utländska besättningar, var det för
dem föga hugnesamt att hålla sig med egna skepp.
Sjiifarten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
