Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
RYSKA TIDEN.
Dock hade såväl Johan Weckrooth på 1740-talet som
Kristian Didrik Bartram på 1760-talet egna fartyg1. Under
den viborgska handelns blomstringstid på 1780-talet kunde
man till och med tala om en handelsflotta i Viborg. Bröderna
Johan och Henrik Vilh. Lädo hade tre fartyg, emellan 90 och
120 lästers dräktighet. Handelshuset „Antoni & Abraham Friedr.
Jænisch" var likaledes egare af tvenne skepp, det ena „ Jungfrow
Sophia" om 140 och det andra „S:t Abraham" om 74 läster.
Därtill hade ännu handlanden Joakim Kristian Sutthoff ett
fartyg „S:t Johannes", om 75 läster. Inalles hade staden sålunda
sex skepp, af hvilka åtminstone de tre sistnämnda voro byggda
i Olonetz. Men då — såsom nämndes — skeppsrederiet ej
åtnjöt någon uppmuntran från regeringens sida och fartygen på
de spanska farvattnen ständigt voro utsatta för de afrikanska
korsarernas plundringar, blef det snart åter slut med det viborgska
rederiet. Mot slutet af 1780-talet fanns det endast ett skepp
kvar af de sex, och i slutet af perioden förekom icke mera
något enda fartyg, förutom några gallioter, jakter och lodjor2).
De viborgska hamnarna besöktes under början af perioden
i medeltal af omkr. 40 à 50 skepp, de flesta, vanligen några och
tjugu, från Holland. Från Spanien, S:t Ybes och Lissabon, kommo
i regel två eller tre „saltskepp". Vidare kommo fartyg från
England, Frankrike, Danmark, Lybeck, Reval o. s. v., äfvensom
från S:t Petersburg, stundom ända till ett tiotal och flera.
Under 1780-talet utgjorde medeltalet inkomna fartyg 109. Störst
var antalet åren 1783 och 1784, nämligen 146 hvartdera året.
De flesta skeppen voro engelska, holländska och danska, de
öfriga kommo från Lübeck, Hamburg, Tyskland, Österrike,
Frankrike, Spanien o. s. v. Under periodens sista tid, årtiondet
1797—1806, nedgick medeltalet fartyg till 55 à 56 per år3).
Enligt amiralitetskollegiets reglemente af 5/4 1722 och
guvernörskansliets ukas af 3/r 1744 skulle hamnmästaren noga
tillse, att hamnen hölls ren och i godt stånd. Emellertid kla-
’) Äfven Mathias Pülse hade redan 1722 ett skepp, „Stadt Wijburg".
2) Org. kom:s hdlr. Sammanlagda lästetalet för dessa gallioter m. m. utgjorde
447. Gallioterna gjorde resor på . S:t Petersburg, Riga, Reval, Åbo och Helsing-
fors. Manskapet på samtliga farkoster utgjorde 48 à 50 man, af hvilka 20 à 25
voro från staden, de öfriga från skären eller Ryssland.
*) Mot slutet af perioden hade i staden funnits en preussisk, en svensk och
en dansk konsul, men vid dess utgång kvarstod endast den danska i sin funktion.
Hamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>