Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
gade hamnmästaren Boisman 1761, att ryssarne, då de rengjorde
Åbobro, vräkte all smuts i hamnen, som däraf så uppfylldes, att
de stora utländska fartygen, som för någon tid sedan fullastade
kunde lägga till vid skeppsbryggan, numera knappt tomma kunde
flyta dit upp. Det var till och med svårt för borgarnas lodjor
att komma fram. Äfvenså brukade de ryska soldaterna, som
lossade tegel för kasernbyggnaderna, ovarsamt fälla dussintals stenar
i sjön, och „enär det är soldater, gifva de ingen gehör, ehuru det
förbjudes dem". Ehuru det för eldfara var strängt förbjudet
att hålla eld ombord på fartygen, iakttogs detta förbud aldrig å
den i hamnen förlagda ryska kronojakten, hvilket ock ledde till
många förvecklingar med vederbörande. På 1780-talet rensades
väl hamnen, men förföll åter mot slutet af perioden, då
skeppsfarten aftog.
Hvad den yttre hamnen Trångsund beträffar, led den af
olägenheter, som härflöto däraf, att den aldrig blifvit lagligen
staden tillerkänd. Tidigare, då de flesta skepp seglat upp till
staden och där lossat och lastat, hade Trångsund endast tjänat
såsom en tullstation, och olägenheterna hade då mindre trädt i
dagen. Men på 1700-talet, då köpmännen behöfde vidlyftiga
brädgårdar för sina trävaror och de utländska skeppen ej mera
kunde inlöpa i stadens hamn, blef det nödvändigt att bereda
plats för brädupplagen i Trångsund. Emellertid betraktade
hem-mansegarena, såväl krouohemmansåbon, som innehade Bavansaari,
som kronobönderna i Trångsundsby, hvilka senare också voro
skattlagda för fisket i sundet, stränderna och vattnet såsom
sin tillhörighet. Till en början gjorde de väl ej något anspråk
på arrende för de upptagna strandplatserna, men när de sågo,
huru oundgängligen nödvändiga dessa voro för köpmännen,
började de småningom fordra hyra för dem.
Hela vådan af dessa oklara förhållanden trädde bjärt i
dagen, då innehafvaren an af Hapenensaari kronohemman, till
hvilket Bavansaari hörde, företog sig att arrendera hela holmen åt
en lifegen Makovkin. som hade sig ombetrodd utskeppningen af
bräder från de Orloffska sågarna, och fordrade att Äbraham Friedr.
Jænisch, som där förut haft sin lastageplats, fordersammast skulle
bortflytta sina bräder. Frågan bilades väl genom förlikning, men
innebar emellertid en varning för framtiden.
Köpmännen yrkade då 1778, att kronan skulle afskilja
strandområdet från hemmanen och helt och hållet reservera det
för hamnens räkning för att fördelas till fria lastageplatser åt de
Tr&tigsund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
