Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÖGERIKOMPANIET OCH KRÖGERIFÖRPAKTN INGEN. 633
1774 att hela krogrörelsen skulle öfverlämnas åt ett kompani,
som å borgerskapets vägnar skulle hålla 9 publika krogar i
staden och Kron S:t Änne, 6 i S:t Petersburgska och B i Viborgska
förstaden, samt genom sina af borgerskapet årligen valda
direktorer fördela vinsten emellan alla till krögeriet berättigade
personer ungefär i den proportion enhvar förut haft sig krogar
anslagna 1). Men då äfven enligt detta arrangemang de rika och
de medelförmögna kommo med i beräkningen, så att de förra erhöllo
en och de senare två ^portioner", jämte de fattiga, som hugnades
med tre ^portioner" af årsvinsten, hvilken i medeltal beräknades
till 10,000 à 14,000 rubel, väckte det åter en allmän protest
från handtverkarnes, de mindre köpmännens och änkornas sida.
„Kompaniet vore blott", menade de, „ett afskyvärdt monopolium
för de rika". Emellertid emanerade den g/b 1782 en
„nament-lig" befallning, enligt hvilken krögeriet från 1 jan. 1783 skulle
för kronans räkning förpaktas, dock sålunda att kronan till
staden betalade en emot den förra årsvinsten svarande summa af
12,000 rubel årligen, som på sätt förut är nämndt skulle
fördelas bland borgerskapet2). Detta gaf anledning till nya tvister
angående ^portionernas" och „kvotas" fördelning.
Medan man sålunda tvistade om det gyllene skinnet, rycktes
det helt och hållet undan borgerskapets disposition, i det
för-paktningen efter kronoarrendets utgång 1787 — enligt ukas
af 8/2 1786 — öfverlämnades åt staden, som skulle få använda
hela inkomsten till underhåll af magistraten och andra publika
behof. Pengarna skulle ej mera fördelas såsom något slags
„pensioner" bland borgarne, vare sig de voro rika eller fattiga, utan
komma i stadskassan, som nog behöfde förökade inkomster för
att kunna motsvara de oerhörda kraf ståthållarskapsinrättningarna
ställde på densamma.
Staden utarrenderade nu hela rörelsen på fyra år först åt
Herman Dykänder, som, beräknande att han kunde försälja 9,000
åmar, betalte 13,250 rubel3), sedan åt firman Jakob Lundh
’) Ett ölbryggeri, sannolikt det sedermera i Pantsarlaks befintliga, skulle
uppföras 1775. Krögeridirektörer blefvo Johan Lädo och G. F. Wulffert, sedan
1778 Jockim Wulffert och Jonas Dykänder. Se om krögeriförhållandena också
J. C. 2305, 2624 och 2734.
*) J. C. 2708 och BD ,u/at 1859. — Öfverskottet af inkomsten skulle tillfalla
rikets allmänna inkomster.
*) Dock åtog sig Dykänder att, om mer än 9,000 åmar kunde säljas, af vinsten
för denna öfverförsäljning gifva en femtedel till uppbyggandet af en ny svensk och
tysk kyrka.
[-KriSgerifBrpakt-ningen.-]
{+KriSgerifBrpakt-
ningen.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
