Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÅENDE HANDTVERKARE.
643
1804 att denna ordning skalle på det nogaste efterföljas. När
perioden gick ut, fanns det i Viborg inalles 42 mästare,
fri-mästarne inberäknade. Ämbetenas antal voro nu fem: skräddarnes,
snickarnes, perukmakarnes, smedernas och svarfvarnes*). För
öfrigt voro de olika yrkena fortfarande representerade ungefär
så som under ståthållarskapstiden. Dock nämnes nu äfven en
färgare och en pottmakare. Däremot saknades tenngjutaren, som
ej mera hade arbete, då tennkärlen kommit ur bruk, och
linväf-varen. Magistraten ansåg tenngjutaren umbärlig, men hade gärna
sett att i staden funnits en linväfvare och tunnbindare.
Trots sålunda „fuskare" af alla slag gjorde yrkesmännen
stort förfång, arbetade emellertid några mästare med stor
framgång i sitt yrke. Oafsedt det viborgska kringelbageriet, som
redan 1778 var så berömdt, att patrioten i S:t Petersburger Journal
kunde utropa, att det ensamt, om alla andra näringar slogo fel,
vore tillräckligt att hålla staden „bei Ruhm und Ehren" så
nämnes mot slutet af perioden dessutom särskilda yrkesmän för
sin duglighet. „Af samtliga i staden befintliga handtverkare
kunna kopparslagaren Baltrusch och snickaren Stolpe anses
såsom de, hvilka utmärkt sig framför sina öfriga medbröder, i det
deras arbete är af en så allmänt känd godhet, att de hafva
beställningar däraf också ifrån orter utom länet, nämligen ifrån
S:t Petersburg och ifrån Nya Finland. Äfvenså hafva smederna
Ahlström och Bergqvist samt skräddarne Homann och Schröder
genom sin flit och idoghet ernått en sådan välmåga, som man af
en handtverksmän på en så liten ort som Viborg kan förvänta" 3).
’) De skråmästare, som ej hade eget skrå i staden, hörde fortsättningsvis
under ämbete i annan stad, såsom t. ex. hattmakaren Tosurin 1804 under skrået i
Reval. — „Uti stadens ämbetsskrån förfares i anseende till lärpojkars inskrifvande,
gesällers utskrifvande, mästares antagande, meddelande af gesäll- och mästarbref
m. m. efter kongl, svenska skråordningen af den 27 juni 1720. Samtliga ämbeten
äro försedda med mastar- och gesällådor. Vid utskrifvandet af gesäller betalas till
mästarlådan 5 rubel och till gesällådan 2 rubel 50 kop. Utgifterna för
gesällbref-vet belöpa sig till 10 rub. och för mästarbrefvet till 25 rub. och däröfver". Vid
ämbetenas sammanträden var nu kämnärsrådmannen ordförande. (Org. kom:s.
handlingar).
") Enligt en uppgift, som dock synbarligen är oriktig, grundlades det
viborgska kringelbageriet 1781 af en Maria Londinen, som skulle haft någon befattning
vid hofvet och lärt sig detsamma därstädes. Det viborgska kringelbageriet är
mycket äldre och troligen ett minne från klostertiden. Kringlor nämnas redan på
1600-talet bland varor, som utfördes från ’staden, och 1778 var bageriet redan vida
bekant.
’) Org. kom. ’/.. febr. 1813.
Framstående
handtverkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
