Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 654
RYSKA TIDEN.
dets betäckande; men småningom stadgade sig förhållandena
därhän, att stadskassan af dem kunde räkna på en inkomst af
omkring 3,000 rubel årligen. Med denna summa, hvartill kommo
de förutnämnda från svenska tiden kvarvarande inkomsterna, slog
man sig någorlunda igenom, och borgerskapets såväl frivilliga
som taxerade afgifter upphörde.
Då, såsom sagdt, 1694 års stat icke mera lämpade sig för
de förändrade förhållandena, följdes länge i Viborg en af
magistraten på egen hand uppgjord, men icke öfverhetligen
sanktionerad utgiftsstat, som slutade på 2,438 rubel 98 kopek *). De
tusen rubel, som af inkomsterna häröfver återstodo, åtgingo
vanligen till sista kopeken till de dyra deputationerna och andra
extraordinarie utgifter. Ja -— det hände icke sällan — att dessa
oförutsedda utgifter vid årsslutet vållade ett ansenligt deficit i kassan,
som tvang magistraten att för framtiden draga något in på den
ordinarie utgiftsstaten: lämna någon rådmansstol obesatt, förena
translatorssysslan med någon rådmanstjänst eller med
sekreterarbefattningen o. s. v.
Staden arbetade därför oaflåtligt uppå att komma i
åtnjutande af sina enligt privilegierna tillkommande lagliga inkomster
och tre i förstäderna. I fjärde klassen kommo handtverkare, som fingo tillsammans
13 krogar i staden och 5 i förstäderna. Men då denna fördelning gaf anledning till
ständiga klagomål, infördes 1774 det förut omtalade krögerikompaniet, d. v. s. ott
bolag öfvertog å borgerskapets vägnar hela försäljningen och utbetalade sedan åt dem,
som voro berättigade till krögeriet, deras vinster i proportion till det antal „lotter"
— resp. krogar — enhvar haft i denna näring. Detta kompani existerade intill år
1783, då kronan enligt ukas af 8/s 17É2 fråntog staden arrenderätten, och
förpak-tadc krögeriet för egen räkning, men i stället utbetalade åt densamma en summa,
som motsvarade den förra krögerivinsten, nämligen 12,000 rubel, hvilken på samum
sätt fördelades mellan borgerskap. Staden såsom sådan hade således ej af
krögeri-arrendet någon annan vinst än accisen.
’) Enligt den hade: borgmästaren 240 rubel, fem rådmän, à 48 rub. =240
rub., sekreteraren 96, bokhållaren, som tillika var kassör, 120, translatorn (då sådan
fanns) 130, notarien 60, fiskalen 48, stadsfogden 36, fem stadstjänare à 26 rub. 40
kop. = 132 rub., klockställaren 20, rädstuguväktaren 25: 86, 8 brandvakter à 15
rub. = 120, skorstensfejaren 26: 40, flagellatorn 18. Efter kämnärsrättens inrättande
tillkommo: kämnärspreses 80, notarien 60, stadstjänaren 24 rubel. Tvenne
tullskrif-vare, som uppburo landttullen, hade 50 rub. hvardera, en öfverbesökare vid d:o tull
24, 6 besökare à 18 rub. = 108, 2 acciskarlar à 18 rub. =: 36 rubel. Under
rubriken „kyrkostatcn" upptogs för tyska pastorn lön 150 rub., för domprosten och
ka-pellanen hushyra med 12: 80 för hvardera. Skolmästaren l>ekom 80 rubel,
hamn-mästaren 24, 2 lotsar IS rubel hvardera o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
