Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKVARTERINGEN.
661
tärpersoner, som borde med kvarter förses ’). Hvarje officer
erhöll biljett på rum hos en bestämd person. Vid fall af tredska
hände det ofta, att dörrarna måste uppbrytas med våld. Så
måste t. ex. 1734 hos Joakim Sutthoff Hansson dörrarna öppnas
af en smed under assistens af några soldater, 17B5 likaledes hos
provinsialkirurgen Wilekens, hvarvid hans örter och medicinalier
bragtes i oordning, 1766 hos Johan Weckrooths farmor, då låsen
från alla dörrar blefvo löstagna af en smed i närvaro af
stads-fiskalen och „mehreren Menschen vom Pöbel" ’). Trots all möjlig
samvetsgrannhet kunde icke kollisioner och missnöje undvikas.
„I synnerhet är änkornas och handtverkares klagan och jämmer
stor; icke en dag går förbi, då man icke skulle därmed blifva
nfverlupen, utan att kunna hjälpa dem, emedan E. K. M:s
krigs-befälhafvare måste hafva kvarter", utbrister
inkvarteringsnämnden 1756.
För att slippa inkvarteringen i egna hus och gårdar,
uppförde de flesta förmögnare personer åt sig s. k. inkvarteringshus,
som de uppläto åt de på dem anvisade officerarne. En del af
dessa hus hade fått uppföras i "Vallen, under förbehåll, att
kronan, i fall af behof, finge inlösa dem. Äfven staden hade
sådana inkvarteringsbyggnader, af hvilka det 1766 fanns,
allmänna och privata sammanräknade, icke mindre än 36 styc-
’) Denna fördelning skulle godkännas af magistraten och stadfästas af
gu-vernementskansliet för att vinna gällande kraft. — Stundom tillsattes en särskild
„kvartermästare", som skulle biträda vid inkvarteringens ordnande.
J) Reinecke uppmanade en gång en kapten af permska regementet att sht upp
dörrarna hos Benedikt Pülse och en annan gång likaså cn kapten af pleskovska
regementet att göra sammaledes hos Jiirgen Naht. — Huru militären ansåg
allting vara tillåtet, framgår också däraf att simpla soldater, med eller utan order,
med våld togo borgarnes hästar ur stallet. 1730 hade Antoni Boismans häst
sålunda blifvit tagen af en soldat, som med den åkte till 2:dra justeringen i ett sträck
och återlämnade den först på fjärde dagen, ..alldeles styf och ruinerad". Likaså
blef handlanden Theslcffs häst tagen af en soldat, utan någons order, och »let
oaktadt den hade sjuk fot och Thesleff i stället lofvat skaffa en formanshäst, om han
blott finge en half timme på sig. Detta ofog synes borgmästaren Reinecke med
kraft velat afstyra. Han förbjöd, sades det, borgarne att gifva sina hästar till
förspann, när förnäma herrar reste genom staden, och skaffade äfven åt
generalfältmarskalken Miinnich, då denne reste af och till Viborg, skjutshästar frän landet.
När en militärperson i anledning af borgmästarens åtgärd sade, att en soldat
med värja i hand alltid kan slå sönder en stallsdörr, skall Reinecke hafva svarat,
att våld kan med våld mötas, och befallt borgarne att slå armar och ben af
soldaterna, om dc vidare kommo för att taga hästar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
