Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKORÅDET.
687
Om de kyrkliga förhållandena för öfrigt under ryska tiden
har man jämförelsevis ringa kännedom, enär konsistoriets hela
äldre arkiv förstördes af lågorna i 1793 års brand. Ett ämne
till långvariga strider inom församlingen gaf handtverkarnes yrkan
på säte och stämma i kyrkorådet. Vid ett kyrkoråd, som hölls
år 1770, närvoro domprosten och arkidiakonen, rådmännen
Boström och Wulff ert samt sekreteraren Thesleff äfvensom
kyrko-föreståndarne Jænisch och Sutthoff1). Därvid infunno sig ock
ett antal handtverkare, kyrkosezmännen och ett antal med-
’) Likasom tredje kapellanstjänsten blifvit indragen, fanns det ej heller mera
någon „oeconomus templi", utan den ena af kyrkoföreståndarne skötte utan vidare
kyrkans ekonomiska angelägenheter. Sådana kyrkoföreståndare i svenska
församlingen voro: Kristian Gabriels (1729 — 35), Jakob Dannenberg (1736—40), Henrik
Haveman (1740— 51), Henrik Dannenberg (1752—54), Joh. Gottfr. Jænisch (1755—
1783), Peter Berg (1784—93), Joh. Henr. Rosenius (1794 —98) samt vid periodens
slut, 1808, Alex. Holmbom. Af andra kyrkoföreståndare nämnas Gustaf Wulffert
(1738), Jockim Sutthoff (1770, 1775) och Andreas Jænisch (1808). — Hvad de
löneförmåner beträffar, som det lutherska prästerskapet uppbar af staden, hade endast
det tyska sina löner uppförda å stadens ordinarie stat, nämligen Oberpastorn 700
(och dessutom hyresmedel 200) samt den andra prästen 200 och kyrkobetjäningen
60 rubel. I och för utbetalningen af denna summa, 1,160 rubel, skulle 500 rubel
tagas från de 1,000 rubel krögeriförpaktaren enligt kontrakt erlade åt kyrkan, men
resten, 660 rubel, uttaxeras. Svenska och finska församlingarnas prästerskap
upp-buro ur stadskassan endast hushyra, enligt 1694 års stat, kyrkoherden 12 rub. 80
kop. och båda kapellanerna tillsammans lika mycket. Då dessa anslag emellertid
i anseende till de förändrade förhållandena blifvit alldeles otillräckliga, förhöjdes de
1792, på förslag af stadsrådet, till 150 rubel för kyrkoherden och 50 rubel för
hvardera kapellanen. Men då kyrkoherden Schröder 1803 ville processa sig till
ytterligare förhöjning af hyresmedlen, befallde guvernementsregeringen "/• 1804, att ifrån
stadskassan framdeles inga hyrespenningar till prästerskapet skulle utbetalas, utan
skulle församlingarna på behörigt vis draga försorg om husrum eller
hyrespenningar för sina präster. Ofvannämnda hyresmedel, 250 rub., skulle således, i likhet
med prästernas resp. löner, kyrkoherdens 196 rub. 20 kop. och hvardera
kapella-nens 90 rub., äfvensom kyrkobetjäningens underh&ll 186 rub. 20 kop., uttaxeras af
församlingsmedlemmarna. Till att underhålla svenska och tyska församlingarnas
kyrka samt till lön för orgelnisten uppbars dessutom 633 rub. 55 kop. Till kyrkan
och prästerskapet erlade således stadsborna vid periodens slut inalles 2,099 rub.
75 kop., oberäknadt det ofvannämnda anslaget af 500 rubel ur
krögeriförpakt-ningsmedlen. — Af kronan hade kyrkoherden såsom præses consLstorii ersättning
för under svenska tiden uppburna jordeboksräntor och kontant lön 183 rub. 24 kop.,
företa kapellanen 24 tnr spannmål (=. 74 rub. 34 kop.) och andra kapellanen 10 tnr
spannmål. Däremot hade de ej några prästhemman. Ty oaktadt dirigerande
senaten "/i 1758 resolverat, att de skulle återfå sina hemman (Albrecktsö och Toikka)
eller bekomma andra ekvivalenta i stället, skedde sådant icke, trots upprepade
suppliker af vederbörande 1764, 1766, 1778, 1784 och 1788.
Kyrkorådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
