Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"C 686
RYSKA TIDEN.
vakanser föreslå för biskopen trenne kandidater till resp. lediga
tjänster — ett privilegium, som den, ehuru en u/9 1664 fallen
resolution uttryckligen stadgade, att sådant likväl borde ske
enligt lag och laga stadgar, stundom velat tolka sålunda, att dess
„jus præsentandi" vore oberoende af föregående val. Det hade
således någon gång händt, att prästförslagen blifvit uppgjorda
utan församlingens deltagande1). Därjämte hade konsistorium
städse med oblida ögon betraktat detta privilegium, såsom också
framgår af dess hållning i den nyssnämnda Bützowska valfrågan.
1791, då kyrkoherde skulle tillsättas efter aflidna domprosten
Alo-pæus, gjorde sig åter allmän osäkerhet gällande beträffande sättet för
det gamla privilegiets tillämpning. Konsistorium skyndade
nämligen att i samråd med stadsöfverhufvudet Lädo, utan
magistratens eller borgerskapets hörande, uppgöra ett förslag till tjänstens
besättande och insända detsamma till civiltribunalet. Men
tribunalet, som fann, att härvid icke tagits tillbörlig hänsyn till
privilegiet af 8/u 1650, i det att Lädo hvarken af magistraten
eller församlingen blifvit befullmäktigad att representera staden,
ålade stadsmagistraten att efter församlingens val uppgöra nytt
förslag och insända det till konsistorium. Då emellertid
guvernören Güntzel i anledning häraf erinrade, att den rätt, som i
afseende å prästvalen förut tillkommit magistraten, enligt
ståt-hållarskapsförordningen öfvergått till stadsrådet, förständigade
tribunalet omsider sistnämnda myndighet att vidtaga de på den
ankommande åtgärder2).
’) T. ex. 1702, då Hoppenstång på magistratens kallelse, utan församlingens
föregående val, erhållit konsistoriets förordnande. 1657 hade icke biskopen, utan
K. M. utfärdat fullmakt åt domprosten Claudius Thesleff och 1683 hade K. M.
likaså, på församlingens skriftliga vokation, förordnat Petrus Carstenius till samma
ämbete.
’) Civ. Trib. prot */„ 1791. — Valet tillgick sedan sålunda, att „stadsrådet
vid genom konsistoriets åtgärd föranstaltade kyrkostämmor utnämnde gemensamt med
församlingens medlemmar genom rösternas pluralitet trenne kandidater, prosten
Me-lartopæus i Parikkala, prosten Stråhlman i Mola och kyrkoherden Palmæus i
Kak-kis, och presenterade dem för konsistorium, hvilket sedan uppförde dem på förslag,
hvarpå prosten Stråhlman efter erhållen kallelse af civiltribunalet blef till
kyrkoherde förordnad." — På samma sätt förfors vid kyrkoherdevalet 1802, utom att
magistraten nu åter trädt i utöfning af den rätt 1650 års privilegium tillförsäkrat
densamma. Egendomligt nog skall magistraten, och icke stadsrådet, vid
kapellans-valet 1794 hafva utöfvat „jus præsentandi", hvilket också i sin mån bevisar, huru
osäker man under ståthållarskapstidcn var i fråga om de olika myndigheternas
befogenheter och rättigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
