Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
гидам: ом sLo’r’rE’rs INLösANna. 739
Då, emellertid senaten i anledning häraf genom byggnads
öfverstyrelsen lät verkställa behörig syn I) å ort och ställe, fram
gick såsom resultat af bemälda förrättning, att slottsbyggnaderna
ej kunde apteras till fängelser och att å. slottsholmen icke fanns
någon lämplig plats för uppförandet af en finsk kyrka. Ett af
öfverstyrelsen, i dess utlåtande 10/Ü 1874, framställdt förslag, att
korrektionsinrattningen skulle flyttas till slottet, motsades åter
såväl af fängelseinspektören som direktionen för korrektionshuset.
I anledning af detta öfverstyrelsens utlåtande, och då. det såg
ut som om frågan mer eller mindre skulle blifva stadens ensak,
beslöts på allmän kyrkostamma 21/12 1874, under lifligt delta
gande af stadens alla fem församlingar, tillsättandet af eu kom
mitté 2) vför frågans förberedande och afgifvande af utlåtande,
huruvida och i hvilken mån kommunen skulle ikläda sig kost
nader för slottsholmens inlösning. Men då. emellertid senaten
uti bref af 12/10 1875 meddelade sin afsikt vara att å slotts
holmen uppföra ett nytt länsfängelse, ansåg bemälda kommitté,
enär frågan icke mer gällde att för stadens räkning och för dess
behof inlösa holmen, sig icke mera vara befogad att med den
samma taga någon befattning och upplöste sig utan vidare. Man
tyckte ock att det var obilligt att fordra, att Viborgs stad en
sam skulle iklâda sig kostnaderna för en sak, som ju var en
hedersfråga för hela landet, och ville åtminstone innan vidare åt
gjordes förvissa sig om att staden, ifall kronan komme att inlösa
holmen, skulle få dispositionsrätten öfver sydöstra delen daraf
såsom behöflig för dess hamn. På ett möte 9/12 1875 lämnades
frågan omsider beroende tills staden erhållit sin nya styrelse.
Men vi skola nu öfvergå till sjalfva staden.
Lange bibehöll denna, sådan den bestod af sina trenneT-wozr-flsköf
hufvuddelar, 7,fastningen“ jämte Kron Szt Anne samt Peters- vššïlifàeafmæ’
burgska och Viborgska förstaderna, till sitt yttre i hufvudsak
det utseende den haft under ryska tiden. Den nya plan- och
tomtkarta, som 1823 uppgjordes, innebar ingen förändring i af
seende å. stadsplanen af 14/8 1794. Länge räckte det ock, innan
l) Synen verkställdes ’°–-”/, 1874.
1) Kommittén bestod af hofrät-tsrädet Hornborg, hofrzasscss. A. R. Frey, dokto
rerna A. Palmberg och (i. Lagus, magister N. A. Zilliacus, vicekonsulerna С. Ro
senius, W. Hackman och W. «лье, justiticradman W. llougberg. handlandene Y.
Hoving, V. Tschusoff och F. Alcneff, kyrkoväktarcn J. Pullim-n och vicelandskamre
men E. Olsoni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
