Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRON SIT ANNE. 761
gäende seklet uppförda Stora. basarbyggnaden af trä.. Den var
nu ett veritabelt ruckel, som höll pä. att af röta alldeles sönder
falla. En värdig pendant till denna. „Noaks ark“, säsom den af
skämtarne kallades, var det garnla Thaliatemplet, 1,das Comce
dienhaus“, teaterhuset, vid bergsluttningen, fallfärdigt ocksä det.
Berget, dar Peter den stores namn stod inhugget, var dâförtiden
en ogastvänlig ödemark, hvars sluttningar om sommaren pryddes
af en och annan käl- ooh potatistäppa och om vintern begag
nades till kälkâkning af ungdomen. For öfrigt var det en ökänd
plats, där soldatesken gärna höll sine orgier ute i det fria.. Där
bortom skymtade fram kojorna i Tervaniemi förstad, deuna det
gamla Siikaniemis gengängare, som alltid lefvat pä. militärbefä
lets nítd och ändtligen —-— säsom vi strax skola. nämna. —— öf
verlämnad ät Staden för alltid skulle strykas ur förstädernas
antal. Bland det sextiotal gärdar, hvaraf förstaden bestod, fanns
knappt nâgon värd att ihàgkommas. I denna labyrint af ruckel
och dunkla gränder Horerade lönnkrögeriet, hvarjämte tjufvar,
förrymda. kanalfângar och liderliga kvinnor där hade sitt tillháll.
Om reden stadens portar och „kalitkor“ voro obehagliga passager,
gallde detta i ännu högre grad om Kron Szt Annes portar 1),
hvilka särdeles efter mörkrets inbrott voro lifsfarliga. i anseende
till de excesser där plägade utöfvas af druckna soldater och galg
fäglar frän förstäderna. Och till räga pá allt utgjorde krutma.
gasinet pâ. Tervaniemiberget ett verkligt „memento mori“ för
hela. omgifningen, helst militären tämligen legert handskades med
dess innehäll. Det kunde t. ex. hända. att krutet en vacker
sommardag utbreddes pá gräslindan „att torka“. En gnista. frän
nâgon förbipasserande ângbât hade varit tillräoklig att vâlla en
explosion, som kunnat sända hela. Staden i luften. Sâdana för
blefvo förhällandena, i denneJ stadsdel ända. in mot medlet af
seklet.
Men pá 1840-ta1et inträffade en förändring, som var egnad
att äter närmare anknyta Kron Szt Anne vid det borgerliga. sam
hället. Egendomligt nog gjorde ryska kronan och militärverket
just i denna den viborgska. fästningens „kärna“ första. början till
det tillmötesgäende gentemot de civila. intressena., som, senare
1) Desea voro tre: Fredrikshamnska potten, vid vägon som ledde till Fredriks
hamn (se planschema à sidoma 726 och 728), Viborgska förstadsporten, vid vägon
till denna förstad, samt Hiekkaporten, genom hvilkon viigen givk ned till Hickkn.
lastageplats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
