Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760 ÃTERFÖRENINGENS TID.
Kron B:t Aane.
„dessa cyklophâlor, som mera liknade kloaker án bodar“ utdun
stade mefitiska ângor vidt omkring. Vid regnväder öste tak
droppet likt en dusch öfver vandraren, som banade sig fram
längs den illa stenlagda rännstenskanten, trottoarens ansprâks-
lösa föregängare 0. s. v. Med fâ ord, det lâg dâförtiden nâgon
ting kvaft och instängt öfver staden, där hvarje gata mynnade
ut i en mörk „kalitka“, 00h hvarje utsikt stängdes af en grâ
stensmur.
Men vi skola lämna den gamla fästningen och gä att
betrakta äfven den därmed förenade nya, Kron S:t Anne.
Vid passerandet af Àbobro, som militärverket 1830 äterlämnat
ät de civila myndigheterna, konstatera; vi i förbigâende att sta
den, sedan Saima kanalverket 1849–1850 byggt en prydlig kaj
af finhuggen granit längs stadsstranden till höger om bron, äf-
ven begynnt sâsom fortsättning härtill anlägga en dylik pâ södra
sidan ända bort till gamla skeppsbron (1857-1860) - sanno
likt det största arbete Viborgs stad ditintills pä, egen bekostnad
utförtl). Sedan bron i juli 1868 afbrunnit, nybyggdes den
följande âr (1869-1870) bredare och prydligare än förut 2).
Men lätom oss träda in i Kron S:t Anne. Om vi frânse
det gamla ingeniörhuset till höger och de 1786 uppförda Stât
liga officersflyglarna, äfvensom nâgra grästensmagasin, företedde
dess inre i början af perioden en föga hugnesam anblick. Midt
framför bron, ungefär pâ midten af nuvarande Kron S:t Anne
torget, stod ännu inpâ 1840-talet den vid medlet af det före
‘) Vid arbetet sysselsattes en tid omkring 200 man dagligen.
’) Den ‘Ч, 1835 hade landshöfdingen, i anledning af brons âterställande ät
de civila myndigheterna, älagt staden jämte samtliga härade1- i länet att framdeles
bygga oeh underhálla densamma. Staden skulle deltaga i byggnadskostnaderna
med en niondedel. Närmaste tillsynen öfver bron skulle tillkomma magistraten,
som intill dess annorlunda förordnas :ìrligen borde för ändamälet uppbära 3,000 rub.
bko ass., hvaraf staden skulle betala 333 rub. 33 ‘/, kop. Öfver detta utslag besvä
rade sig emellertid stadens äldsta, hvarpä Scnaten "/,„ 1886 fastställde att „bron
skall byggas säsom allmân landsbro af Viborgs stad och samtliga härad, men som
denna bro, hvilken är belägen inom Viborgs stads omräde, egentligen tillhör staden
0сh stadsborna förty endast i den mân de icke mäkta med den för brons byggande
och underhâllande erforderliga betydliga kostnad, böra af häradernas invänare där
uti understödjas“, och ändrade landshöfdingens utslag därhän. „att Viborgs stad skall
uti kostnadernа för omförmälta bros byggande och underhäll deltaga till en fiärde-
de “, i följd hvaraf den för det närvarande fastställda uppbörden af brobyggnac .~–
medlen jämväl kommer att utgöras af Viborgs stad med 750 rnb. oeh af häraderna
med 2,250 rub. bko ass. om îlret. - För nybyggnaden 1869-1870 hade Scnaten
beviljat ett aniorteringslán pâ 100,000 mark pä 15 âr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
