Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FINSKA NATIONALITETEN. 801
Trots sin relativt lägre bildningsgrad utöfvade därför ock
det finska elementet städse ett ganska stort infiytande pâ sta
dens andliga fysionomi. Under den mellantid, dâ den tyska
nationaliteten redan förlorat sin supremati, men den svensk-finska
ännu ej kommit till makten, trädde den finska, under ledning af
en Juteini, en Ignatius, en Hannikainen, en Wilke, en Pynninen,
en Mallenius m. fl., pâ sätt och vis i förgrunden. Viborgs andra
tidning, som pä, 1830-talet var den enda 1 staden, utgafs pâ
finska sprâketl), Viborgs finska litteratursällskap grundlades, sta
dens första folkskola, den första ordentliga folkskola, som öfver
hufvud funnits 1 en flnsk stad, inrättades o. s. v. Med ett ord
Viborgs finska nationalitets inlägg 1 det finska kulturarbetet var
under 1800-talets förra hälft af icke ringa betydelse.
Men efter denna det fredliga arbetets tid kom kampens tid
här som annanstädes. Den nationella rörelsen i politisk me
ning begynte, det uppstod ett finskt „parti“. Den finska natio
naliteten hade ju 1 Viborg genom sin säregna ställning de bästa
utsikter att vinna suprematin öfver de andra; det gällde för den
blott att taga ut sin naturliga rätu. Redan 1865 uppstod - 1
anledning af den dâ utkomna sprâkförordningen - frâga om finska
sprâkets användande vid expeditioner frän stadsmyndigheterna.
Guvernören hade nämligen anmodat magistraten att höra invä
narne, för hvilka fall och under hvad villkor de önskade, att finska
sprâkets användande skulle stadens domstolar samt öfriga myn
digheter nu genast eller i närmaste framtid âhvälfvas. Vid det
1 anledning häraf hâllna mötet yrkade en del af stadens invä
nare, att en förändring i detta afseende genast skulle vidtagas,
medan andra Мer ansâgo det obefogadt att âhvälfva stadens
ämbets- och tjänstemän skyldigheten att nu genast utgifva sina
expeditioner pâ finska, i synnerhet som förordningen för landets
ämbetsverk bestämde vissa terminer för dess införande. De
senare uttalade dock det önskningsmâlet,att«fìnska sprâket äfven
1 denna stad mätte förhjälpas till sina naturliga rättigheter, sâ
snart stadens domstolar och öfriga myndigheter funne reformen
verkställbar. Mot reforman röstade 15, medan 11 yrkade pä
‘) Först 1837 började pä svenska spräket utgifvas Viborgs annonsblad, 1837
1839 och 1842-1848, till en börjun säsom bilaga till och sedan säsom ersättning för
den förstnämnda är upphörda tidningen „Sanansaattaja Viipurists.“ och sedan för
„Kanava“. Äfven 1849-1851 hade Viborg endast en fìnsk tidning „Lukemisia
Maanmiehille“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
