Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BORGERSKAPETS INRE ORGANISATION. 805
handelssociel;eten i början af perioden omkring 50, vid medlet
däraf omkring 75 och vid slutet omkring 125 medlemmar.
Handtverkssocieteten äter, hvars förhällanden nu, sâsom vi fram
deles skola närmare redogöra, ordnades i enlighet med de svenska
skrâordningarna, bestod tidigare af endast omkring 35, senare
af omkring 70 och slutligen af omkring 100 medlemmar. Den
tredje societeten slutligen, den egentliga borgarsocieteten eller
det s. k. finska borgerskapet, som sysslade med s. k; finsk d. v. s.
torghandel, var stadd i starkt aftagande, i- det den frân ett an
tal af omkring 40, som den utgjorde pâ 1830-talet, nedgiok till
omkring 15 pâ 1870-talet. Dessa societeter utgjorde nu det egent
liga borgerskapet, som sâledes inalles räknade vid periodens början
omkring 125, vid dess midt omkring 175 och vid dess slut om
kring 250 medlemmar.
Men det fanns dessutom i staden en hel mängd tjänstemän,
gârdsegare och andra personer, hvilka ej hörde till borgerskapet.
De voro s. k. „oprivilegierade“ invänare, ity att de ej besutto
kommunala rättigheter. Men de voro dock skyldiga att deltaga
i inkvarteringstungan och särskilda andra onera. En ständig
fejd râdde därför _ sâsom ytterligare skall framhällas – emellan
borgerskapet och dessa utom borgerskapet stâende stadsbor be
träffande uttaxeringarna.
Hela den stora folkmassan slutligen, som under sista ryska
tiden hänförts till borgerskapets lägsta klass och som utgjordes
af „meschaniner“, sâväl finska som ryska, dragare, formän, arbets
karlar, zigenare o. s. v. ströks nu, för sâvidt den ej uppgick i
det finska borgerskapet, helt och hâllet ur borgerskapets leder
och inrangerades bland stadens s. k. försvarsfolk. Dock synes
den gamla ryska ordningen varit râdande i de lägre samhälls-
lagren ända till dess stadens organisation slutligen blifvit genom
förd. Sä t. ex. kallades 1813 samtliga handtverkare, dragare,
formän, arbetskarlar och ryska meschaniner äfvensom zigenare
att välja sig ny „pätisotnik“ eller hufvudman för 500 borgare,
äfvensom „s0tniker“, eller hufvudmän för 100 borgare 1). 1816 ut
sâgo likaledes stadens samtliga meschaniner ät sig ny „pätisotnik“
och nya „sotniker“. Och ännu längt efter det den ryska ordningen
1) 1814 funnos i Viborg: 95 ryska meschaniner, 59 formän, 383 dragare, 52 -
zigenare och 32 lifegna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
