Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806 Ã-rnaröannruenus -rm.
lnvanarantal.
_tyska 595 (4,810/o) och öfriga sprâk 308 (2,49 o/0).
alldeles försvunnit, fortfor man att benämna formännens och dra
garnes âldermän „staroster“.
De lifegna slutligen blefvo _ sâsom förut nämnts _ ut
visade. Detta förorsakade de ryska handlandena, som mest hade
lifegna bodbetjänter, stort förfäng. Magistraten höll dock strängt
pâ författningarna, medan däremot bäde landshöfdingen och bor
gerskapet voro böjda för att i vissa fall se genom fingrarna.
Slutligen synas ock de ryska handlande pâ nägot sätt fätt ât
gärden upphäfd, eftersom ännu 1846 af 96 i staden befintliga
handelsbetjänte 63 voro lifegna.
Hvad slutligen angâr invänarantalet under perioden är det
ytterst svârt att därom, särdeles för 1800-talets tidigare hälft, erhâlla
fullt exakta uppgifter, dâ mantalslängderna och kyrkoböckerna
i afseende â dem väsentligen differera, och bägge dessutom ut
lämna en hel mängd personer, som ej voro fmska medborgare.
1812 uppgafs _ sâsom förut är nämndt - befolkningsnume
rären till 2,893 personer, hvaraf 362 tyskar, 412 svenskatalande,
1,273 finnar och 846 ryssar. Enligt 1824 ârs mantalslängd ut
gjorde hela folkstocken 3,758 personer, fördelade pâ 1,001 hus
hâll. Emellertid visar mantalslängden tio âr senare, 1834, en
minskning pâ 100 personer, och man mäste sâledes antaga att nägon
folkökning under denna tid alls icke egt rum. Dock säges i
ortens tidning, att om „ryska invalider 00h frän tjänsten af
gängna soldater och deras hustrur och barn, som bo i egnа.
gärdar 001h hvilka kunna sägas vara st-abila inbyggare, medräk
nas, sâ är Viborgs befolkning minst 4,000 personer“, oafsedt
militären, hospitals- och fängelsepersonalerna m. m.
Меп 01n folkökningen hittills varit obetydlig, tog den ifrân
1840-talets ingäng ett kraftigt uppsving. Enligt Rabbe ut
gjorde stadens folkmängd 1841 4,737 och 1850 8,618 personer,
hvadan tillväxten ensamt under detta ârtionde skulle utgjort
3,881 personer. En ännu raskare stigning i folknumerären
förmärkes under periodens sista ârtionden efter öppnandet af
Saima kanal 1856 och järnvägens tillkomst 1870. Sistnämnda
ârs faktiska folkräkning gaf 12,374 eller jämte 1,092 man militär,
13,466 personer, inberäknadt alla i staden vistande icke finska
undersätar. Af de 12,374 invänarne hade till modersmâl finska.
6,823 (55,14 0/0), svenska 2,243 (18,12 0/0), ryska 2,405 (19,/14 0/0),
I afseende
â boplatsen äter fördelade sig befolkningen sâlunda, att f. d.
Fästningen jämte Salakkalahti och Repolakvarteren räknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
