Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BAD- OCH BRUNNSHUSET. 871
ger ombytte egare, i det detsamma 1861 öfvergick till Gust. Victor
Ekroos och 1871 till Herman Holmberg. Dessutom öppnades
ock liknande inrättningari St. Petersburgska förstaden af F. Lamm l)
och i Viborgska förstaden 1874 af apotekaren Henriksson.
Bland tider af sjukdom och nöd framstå framför allt åren
1866–68 i Viborgs, likasom i hela landets historia såsom sär
skildt anmärkningsvärda. Det var främst bland de till staden
strömmande tusentals utsvultna tiggarna, som de härjande far
soterna hemskast grasserade. Småningom utbredda sig sjukdo
men och eländet dock äfven till stadens egen befolkning. Redan
i mars 1866 var det provisionella sjukhuset i St. Petersburgska
förstaden öfverfullt. Till öfriga sjukdomar sällade sig om som
maren också. koleran 2). Förra feberlasarettet i St. Petersburgska
förstaden inreddes i en hast till koleralasarett. Af ett hundra
tal i sistnämnda farsot insjuknade dogo omkring tre fjärdedelar.
1867 grasserade hungertyfus och andra epidemier med stor våld
Samhet. Hemskast gestaltade sig dock förhållandena 1868. I
maj detta år lågo öfver 500 sjuka på. de provisionella lasaretten,
hvarutom 132 vårdades här och där i gårdarna på. fattigkassans
bekostnad. 142 lik jordfästes på. en enda dag af en och samma
präst. Här var under dessa fasans tider ett vidsträckt fält för
en storartad, om också ofta i det tysta skeende verksamhet för
människovänner sådana som pastor Steger, fruarna Örn, Mendt,
Ahrenberg, Krohn m. fl.
I sammanhang med skildringen af stadens helsovå-rdsinrätt
ningar vilja vi omnämna det intresse, hvarmed frågan om inrät
tandet af en bad- och brunnsanstalt i staden särskilda gånger
under periodens lopp omfattades. Måhända hade detta intresse
för sitt upphof ursprungligen att tacka den på. 1880- och 1840
talen tilltagande frekvensen af sommargäster från St. Petersburg,
hvilka i anledning af det dåförtiden i Ryssland gällande förbudet
mot utrikes-vistelser, börjat söka sig rekreationsorter inom riket
och därvid främst kastat sina blickar på. det nära belägna Vi
borg. Alltnog — redan 1847 bildade sig ett bolag för åstad
l) Lammska apoteket öfvergick till apotekar Petter Sergejeff och sedan till
J. E. Stigzelius (1- 1866).
I) Också 1831 hade staden hemsökts af koleran. Ett sjukhus hade för ända
målet inrättats, hvartill kostnaderna för staden uppgått till 11,504 rub. bzko ass.
Dessutom hade på stadens bekostnad underhållíts en karantäninrättning (sommaren
1832) för ett belopp 1,128 rub. bzko ass. Och ännu de följande åren iklädde sig
staden en utgift af omkring 1,200 rubel blko ass. för vidtagna försiktighetsmått.
Epidemiâren
1866-68.
Bad- och
brunnshuser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
