Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872 ÃTERFÖRENINGENS тю.
kommandet af en brunns- 0011 badinrättning pá Havis. Aktie
teckningen synes till en början hafva gâtt raskt, helst man raknade
pâ. talrika gaster fran den ryska hufvudstaden. Ниш det Sedan
gick med planens realiserancle, känna vi emellertid icke. Men 1
början af 1850-ta1et blef anläggningen af brunnshuset iViborg
ska förstaden en verklighet. Det skulle med sin Vauxhall 0011
sin „park“ blifva nàgonting 1 stil med det ett ärtionde tidigare af
samma anledning 1 Helsingfors anlagda Brunnshuset med dess
redan dä. celebervordna Brunnspark. Det glada sommarlifvet
koncentrerade sig nu en tid bortât i den landtliga förstaden.
De af vauxhallens varldsvane „Spiritus rector“, restauratören
Wild arrangerade brunnsbalerna frekventerades flitigt af „la
haute volée“, saval den utländska som den inhemska, oeh 1am
nade ingenting öfrigt att önska 1 afseende ä. lyx och elegans.
Men efter en tioàrig glansperiod började vauxhallen smaningom
se sina gasters leder glesna. Dà klagan darjamte försports öfver att
anstalten i Viborgska förstaden vore allt för afsides belägen,
uppstodo omsider 1869-1870, planer pa anläggandet af en ny
„vattenkuranstalt“ 1 Tervaniemi, hvilka ernellertid icke blefvo
realiserade 1)_
Men vi skola redan lämna skildringen af stadens materiella
utveckling, som vi pâ, alla omräden sett raskt fortskrida mot det
battre, och öfverga till skärskádande ocksä af dess framsteg i
andligt och kulturellt hänseende. Vi skola därvid ñnna att för
andringarna pá detta omräde ingalunda voro mindre betydande,
an de som timat pá naringarnas 0011 den ekonomiska odlin
gens falt.
Hvad först de kyrkliga angelägenheterna beträffar, infördes
1 afseende ä. dem genast i början en battre ordning. Biskopen
och konsistoriet i Borgä. erhöllo öfveruppsikten öfver stadens lu
terska kyrka, Som fortfarande bestod af trenne församlingar:
den svenska stads- 0011 den ñnska Stads- 0011 landsförsamlingen
afvensom den tyska församlingen. 1829 anhöll visserligen Vi
borgs stads och sockens ñnska församlingar att jämte Kakkis
kapell varda skilda frän stadens svenska församling till ett sar
skildt pastcrat 2), men den afsedda förändringen blef icke bifallen,
‘) I slutet af 1850-talet eller början af 1860-talet försökte polismästaren
А. Löfström att fà till ständ en kallvattenkuranstalt i Papula, där skogen skulle blifva
park. Tillräckligt aktier teeknades dock ej.
’) 1863 var det äter fräga om Viborg’s fineka församlings delning, men frä
gan blef äfven dä oafgjord. I stället antogs vid denna tid en tredje kapellmx vid
stadsförsamlingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
