Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA FOLKSKOLOR. FOLKSKOLEVÄSENDETS OMGESTALNING. 889
att från medlet af 1850-talet, då en ny fruntimmersförening stif
tades, stadens unga damer med nit och nppoffring under en lång
följd af år, förr än de af staden organiserade flickskolorna bör
jat sin verksamhet, höllo skola för flickebarnen i St. Peters
burgska och Viborgska förstäderna. Äfven undervisning i hand
arbeten meddelades af stadens fruntimmer åt barn af arbets
klassen.
Och till det ofvanstående måste ännu tilläggas, att också
den ryska nationaliteten hade sina särskilda folkskolor, hvilka
för sin uppkomst hufvudsakligast hade att tacka kommerserådet
Tichanoffs intresse och ädla nit. 1861 anhöll han hos magistraten
om bidrag för inrättande af en rysk söndags- och folkskola, ”då
någon läroanstalt för den ryska ungdomen ej fanns“. Stadssty
relsen beviljade 200 rubel årligen för ändamålet, och skolan öpp
nades 1862. Då emellertid denna anstalt såsom den enda i sitt
slag i staden snart utvidgades till Åtvåklassig, så att den på satt
och vis motsvarade en lägre elementarskola, hade den svårt att
slå sig ut med de bidrag den erhöll från stadskassan och af en
skilda församlingsmedlemmar. Därför ansöktes 1869 om under
stöd ur allmänna statsmedlen, hvilket äfven beviljades till ett
belopp af 1,500 mark årligen. Skolan räknade 1874 78 och
1875 35 elever.
För flickebarn af grekiska trosbekännelsen underhöll kom
merserådet Tichanoff därjämte på egen bekostnad en särskild
folkskola, som dock efter 1870 icke mera omnämnes.
Sådant var folkskoleväsendet i Viborg före dess stora omgestalt
ning i början af 1870-talet. Det hade tack vare enskildas initia
tiv och uppoffrande hängifvenhet redan nått ganska högt, men
motsvarade likväl på långt när icke tidens fordringar. I enlig
het med förordningen af 11/5 1866 utvecklades det 1872 sålunda,
att då på engång inrättades två högre och fyra lägre finska folk
skolor -— däribland äfven sådana för flickor _, hvilka af staten
tilldelades ett årligt understöd af 5,000 mark. Och innan perio
den ännu nått sitt slut, Ökades ytterligare 1875 dessa skolors
antal med en högre och två lägre, så att staden nu inberäknadt
sin gamla folkskola, som äfven subordinerats under den gemen
samma organisationen, hade icke mindre än tre högre och sju
lägre folkskolor, af hvilka en högre och en lägre sådan med
svenskt undervisningsspråk. Samtliga dessa anstalter besöktes
1875 af 457 elever, nämligen de högre af 246 och de lägre af
211. Af dessa gingo 410 elever i de finska och 47 i de svenska
Ryska
folkskolor.
’Folkskole
väsandets
omgestaltning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
