Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sso ÃTERFÖRENINGENS TID.
Biblioteken.
Stads
biblioteket.
folkskolorna. Folkskoleväsendet kostade detta år kommunen
31,440 mark.
I förbigående må här också, nämnas, att för dessa nya skolor
18681) uppfördes en ny ståtlig och stilfull byggnad invid Alexan
ders perspektivet, hvilken nu stod färdig att öppna sina por
tar för den talrikt tillströmmande ungdomen. Här inaugurera
des Viborgs nya folkskolor den 2/9 1872. Sedan en psalm
af en blandad kör sjungits, besteg pastor WVitikka katedern
och skildrade i ett föredrag Viborgs kulturhistoriska minnen,
särskildt uppehållande sig vid de åtgärder, som vidtagits för
folkbildningens fromma på orten. Sedan ”Vårt land“ afsjun
gits på. finska, höll folkskoleinspektorn Melander ett tal om de
faktorer, genom hvilkas samverkan folkskolans mål allena kan
ernås. Härpå afslutades den enkla men minnesvärda högtiden
med utförandet af ytterligare några sånger. En ny epok i sta
dens bildningshistoria hade därmed börjat.
Sedan vi nu skildrat de öden de viborgska skolorna, såväl
de högre, lärdomsskolorna, som de lägre, folkskolorna, under
perioden genomgått och därvid funnit, huru de omsider nått en
tidens fordringar motsvarande utveckling, återstår det för oss att
framhålla, huru också läslusten utom skolan i allmänhet var i
stigande, såväl inom de bättre lottade klasserna, som isynnerhet
bland folket. Det var främst de allmänna biblioteken, som skulle
tillgodose det hos allmänheten allt mera tilltagande begäret efter
vetande.
Vi hafva redan förut skildrat uppkomsten af det s. k. stads
biblioteket, som enligt dess grundläggares professor Tappes ytt
rande borde blifva ”stadens förnämsta prydnad”. Det skulle ej
allenast-,hos de bildade klasserna befordra smak för ädlare tids
fördrif på arbetsfria stunder och gifva deras samkväm ett själ
fullare innehåll än af klubbar och baler kunde förväntas, utan
det borde äfven, efter en med tiden skeende utvidgning, blifva
ett slags folkbibliotek, egnadt att befrämja läslust och bildning
äfven hos gemene man. Dock kom inrättningen ej på länge att
kunna motsvara dennaI vackra idé, enär dess ringa tillgångar ej
tilläto dess ändamålsenliga utvidgning och dess ordnande på tids
enlig fot. Det förblef en tid bortåt ett tyskt lånebibliotek blott
’) I mars 1866 hade entreprenören Jakovlcff åtagit sig uppförandet af skol
husbyggnnden för 127.700 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
