Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKET. LÄSESALEN. LITTERATURSÄLLSKAPET. 893
öfverensstämmande med sin smak. På ena bänken ser man
bredvid en tolfårs tös, som fördjupat sig i något romantiskt
sagoäfventyr, en ung framtidsman, som ger akt på fennomanins
framsteg i en Uusi Suometars artikel, och på den andra kan
man se en högtidlig köksa, som begrundar landtdagspropositio
nernas vikt och värde“ 1).
Till allt hvad sålunda staden och enskilda gjort för folk
bildningens bästa. bör ännu tilläggas, att sedan 1870 några
stadsbor, med magister K. S. Emeleus i spetsen, förenat sig om
att föranstalta bildande aftonsamkväm med föredrag m. m. för
handtverkare och den arbetande klassen, för hvilket ändamål ur
stadskassan erhölls ett bidrag af 700 mk. Ниш under sådana
förhållanden bildningsbehofvet redan spridt sig och vunnit rot
fäste inom arbetsklassen, framgår däraf, att 1875 bland arbe
tarne själfva bildades en ntyöväen iltaseura“, som skulle för
anstalta förädlande aftonsamkväm för folket.
Med hänsyn till allt hvad vi ofvan sagt om de många olika
vägar, på hvilka man sökte att utbreda bildning och vetande
bland samhällets lägre lager, torde om Viborg med fullt skäl
kunna upprepas, hvad som redan sagts om stadens fattigvård och
välgörenhetsinrättningar, nämligen att få. städer på den tiden
kunde i detta afseende täfla med densamma.
På tal om medlen för upplysningens och vetandets befräm
jande få vi slutligen icke heller glömma Viborgs finska litteratur
sällskap och dess tidningspress.
Utan att här gå. i en närmare redogörelse för detta sall
skaps verksamhet, hvilken såsom icke begränsad till staden var
af allmännare betydelse och således icke tillhör området för detta
arbete, vilja vi blott erinra, att det stiftades den 7/9 1845 af
14 medlemmar. En af de verksammaste ifrarne för dess till
komst var vicepastorn K. H. J. Ignatius 2). Sällskapet egnade
I) w. T. ч. 1872.
’) Karl Henrik Jakob Ignatius, f. i Rautjärvi 1809, ’i’ i Viborg 1856, kusins
son till den förut omnämnda konauln och donatorn Joh. Sigh’. Ignatius, blef 1836
fängelsepredikant i Viborg, 1838 predikant vid arbets- och korrektionsinrättningen
därstädes äfvensom 1841 t. f. och 1842 gymnasiiadjunkt. Tog afsked från sin präst
tjânst 1851. Han har publicerat särskilda skrifter och var en tid redaktör af »Sa
nansaattaja Viípuristm. Han säges ha varit det viborgska litteratursällskapets egentliga
stiftare, och det var äfven i samråd med honom som Adam Wilke uppgjorda sitt
förut omnämnda testamente. Han begrofs på Sorvali begrafningsplats strax till
höger vid sidan af sin gamle vän Wilke.
Folkliga före
drag m ш.
Viborgs finska
litteratur
alllskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
