Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
892 ÄTERFÖRENINGENS тш.
[Авантаж
fattig arbetarson, hvilken redan i sin barndom törstat efter ve
tande, som han endast under svårigheter och försakelser på egen
hand kunnat tillfredsställa, blef, sedan han omsider kommit sig
till en anspråkslös kontoristbefattning hos firman Rosenius &
Sesemann, den egentliga banbrytaren för folkbiblioteksidén i
Finland. Genom sina i Kanava 1845 införda art-iklar beredde
han fältet för Sina. planer, och redan följande år hade han med
insamlade bidrag hopbragt ett litet finskt lånebibliotek för fol
ket. Början var naturligtvis tämligen anspråkslös _ 1847 222
böcker, 41 låntagare 1) _ men både bokförrådet och läsarkretsen
tillvaxte snart, och _ hvad som var mera _ exemplet vann
snart efterföljd å andra orter. Biblioteket var först placeradt i
finska kyrkans sakristia, men flyttades sedan till Pynninens gård,
dar äfven den förut omtalade första finska folkskolan öppnats.
Genom detta bibliotek spreds laslnsten i allt vidare kretsar
inom folkets lägre lager, och behofvet af en allmännare inrätt
ning af samma slag gjorde sig snart gällande. Redan 1861 tog
Viborgs finska litteratursallskap initiativ till inrättandet af ett
”allmänt folkbibliotek“, och 1870 öppnades på initiativ och be
kostnad af kommerserådet Hackman, för att bereda medlemmarna
af den arbetande klassen tillfälle till bildande och nöjsam sys
selsättning på lediga stunder, en lasklubb eller läsesal, som till
en början var inrymd i det nya folkskolehuset. Innan perioden
gått till ända, kunde den redan erbjuda sina läsare ett urval af
mer än 400 band i olika ämnen, förutom finska och svenska tid
ningar. ”Läsesalen för folket“, skrifver Viborgs tidning 1872,
7,b_yckes vara en inrättning i sinom tid. Redan före det offi
ciella klockslaget infinna sig efter vetande törstande själar, som
troget i det mörka rummet förbida den högtidliga stund, då.
lamporna skola. tändas och dörrarna till visdomstemplet _ d. ä.
bokskåpet _ öppnas. Tysta som Egyptens präster sitta sedan
klubbens medlemmar, till största delen bestående af barn och
ungdom, öfver de böcker och tidningar, hvilka de anse mest
& Sesemann med 100 rub. s. i lön. Han har efterlämnat en egenhändigt skrifven
lefnadsteckning, hvaraf framgår hans djupa religiositet och varma intresse för bild
ning och vetande. Det af honom grundlagda biblioteket. blef omsider, sedan nya
och mera omfattande inrättningar för samma ändamål gjort detsamma umbärligt,
förenadt med stadsbiblioteket. (Juha Pynnincn ja kansakirjastot. Kansanvalistus
seuran toimituksia 93).
’) Kanava 1847, n:o 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
