Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908 ÃTERFÖRENINGENS тп).
Nüjen utom hus.
l’romonnd-
plnlser
och pnrker.
andan, som behärskade sällskapet; där râdde —- säsom det hette
–. en viss „formalité 0ch gène“ 1), hvarjämte det vedertagna
bruket att vid alla tillfällen hâlla ett s. k. „Gespräch“ eller tal
gaf tillställningarna en högtidligare prägel im förut. Efter dinén
togo sig herrarna vanligen en „siesta“ och drogo sig sedan till
de iordningsställda spelborden. Ocksâ detta bruk att herrarna 001h
fruntimren separerade sig för att roa sig 1 skilda grupper var
nägonting nytt, som torde beröfvat sällskapslifvet en del af dess
föria liflighet o01h 111tгеssе.
Det fanns nu som förr, bâde vinter- och sommartid, rikt tillfälle
till rekreationer utom hus. Vi hafva redan omnämnt balerna
pâ vauxhallen och skola strax närmare tala om de subskriberade
assembléerna pâ societetshuset och i stadsträdgârden äfvensom om
maskeraderna, teaterföreställniiigarna konserterna m. m. Ocksâ
stadens förnämare hoteller täflade den tiden med hvarandra uti
att till sina aftonunderhâllningar locka publiken. Ehrenburg
arrangerade „onsdagssoaréer“ pâ societetshuset o01h afl.onkonserter
pâ „Fâfängan“. Om vintern arrangerades ofta slädpartier, ko
stymbaler, lotterier o. s. v. Man ât „Mârtens gäs“ hos Hoff
man pâ „Hotell Wiborg“, besökte gärna Clopatts konditori, där
det ibland om vinteraftnarna bjöds pâ nägot slags musikalisk
aftonunderhâllning, äfvensorn Wilds konditori efter dess flyttning
till den lokal, som nu är handelsgillets.
Stadens mest gouterade promenadplats var i början af perio
den Àbobron, Viborgs „ponte rialto“ - som den kallades -, och
alla eftermiddagar, sä där З à. 4 tiden, sâg man stadens honora
tiores och dess vackra värld lufta sig pâ dess trottoirer. „Där
uppgjordes dâ mänga förhoppningar o01h utkämpades mänga
skarpa torneringar med ord 00h blickar“. Stadens trenne som
marnöjen âter voro däförtiden _ säsom redan nämnts _ stads
trädgârden med sina lummiga björkars skugga, vauxhallen med
sin vackra veranda och sin smakfullt dekorerade salong, äfven-
som den täcka promenaden â Tervaniemi elller„Fäfängan“. Den
sistnämnda hade framför de andra företrädet att vara nära be
lägen och erbjuda en den härligaste utsikt öfver staden, fjärden
ât Trängsund 00h dеп af talrika âng- och segelfartyg lifvade
’) Klingender skrifver om en diné, som han 1839 bevistade, »every thing
went on smoothly and confortably, altho with the usual formality and gène». Han
tror sig ock hafva funnit atl, vid stadsliornas visiter hos hvarandra ofta var rädande
cu »foolish and ridiculous cereniony», hvilken han synes haft svärt att underkawtu sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
