Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Återföreningens tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916 ÃTERFÖRENINGENS Tm.
Konsertor.
sprâkslösa. Den nya teatern fyllde redan större fordringar och
gaf teaterlifvet en modernare prägel. „Det är intressant“, säger
Sanansaattaja 1845, „att se hvilken upplysning redan finnesivär
lilla stads teater. I mänga afseenden är den helt visst icke sämre
än de i Paris. Sâ finnes här till och med redan särskilda klackörer,
utan hvilka iugen teater skulle vara fullständig“. Nâgot som emel
lertid förtog en teaterafton en hel del af dess behag, var den i salon
gen râdande kölden, ty man kände ännu icke till nâgra värmeled
ningar. En minnestecknare 1) beskrifver 1839, huru stadsborna
med största punktlighet och tillfredsställelse besökte spektaklerna,
trots den intensiva kölden af 15 à. 20 grader. Oaktadt de voro
tvungna att sitta i pälsar och skinnfodrade kappor, i skinnmössor
och bottforer, löpte de likväl fara att âdraga sig förkylning, hosta
och reumatism. De stackars aktörerna och aktriserna darrade och
skakade af köld, medan de talade om kärlek, och deras röst
nästan frös uti munnen, medan de sjöngo sina glödande kärleks
arior. För hvarje melodiös ton, som de utstötte, syntes ande
dräkten stâ öfver dem likt ett moln. Emellertid sträfvade man
med tiden att aflägsna dessa och andra missförhâllanden. Redan
1851 undergick teatern en total reparation, hvarigenom den blef
_ sâsoln det heter _ „den första i Finland“.
Med teaternöjena växlarle konserterna. Dessa höllos tidi
gare antingen „im hiesigen Schauspielhause“, d. v. s. teater
huset pâ Kron St. Anne, eller i râdhussalen, men senare äfven
i societetshussalen. Än var det nâgon kejserlig kammarmusiker
frän St. Petersburg eller nâgon berömd tenor frân Warschau, an
äter nâgon bajersk hofsângare eller nâgon elev af Paganini, som
man fick höra. Än annonserades där „ein grosses vollstimmiges
instrumenten Concert“ med biträde af amatörer, än äter bjöds
det pâ vokalmusik i växlande program. 1832 och 1841 fick
man höra Johanna von Schoultz 2), „Nordens sângarinna“, till
hvars lof förstnämnda âr i „Wiburgs Wochenblatt“ ingick ett
versifieradt hälsningskväde. Vid det senare tillfället besöktes
konserten af öfver 200 personer eller sâ mânga som i râdhus
salen kunde rymmas. 1848 konserterade i staden äter fröken
Betty Boije, 1864 fröken Elise Wächter, ett viborgsbarn. Öfver
hufvud förgick det sällau nägot âr, utan att staden hugnades
med besök af nâgon celeber tonkonstnär.
‘) Klingender.
’) Biljetterna till hennes konsert kostade 5 rubel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
