Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1002 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Näringnrna.
Handelns nedåt
gående under
periodens
tidigare skede.
länkat stadsstyrelsens gång, har det finska partiet genom sitt
arbete onekligen bidragit att för det kommunala lifvet skapa en
allmännare och bredare grund, än det förut haft i Viborg. Och
såsom slutresultat af de båda motsatta partiernas sträfvanden
har omsider framgått att Viborg, hvilket- i likhet med Genève
liggande på. tröskeln mellan tre nationaliteter och talande fyra
tungomål — förut åtminstone för den ytlige betraktaren före
fallit att vara mer eller mindre utan nationell karaktär, blifvit
allt mera finskt till sitt lif och sina strafvanden.
Vi öfvergä emellertid till redogörandet för stadens näringar,
af hvilka främst handeln tager vår uppmärksamhet i anspråk.
Hvad denna näringsgren beträffar, så förmärkes under perio
dens tidigare skede ett obestridligt nedåtgående af densamma.
Såsom vi erinra oss, hade den vid slutet af föregående period,
t. ex. år 1874, då, den stod i sitt högsta Ног, representerat en
totalomsättning af 36 miljoner mark. Men härefter aftog vär
det såväl af export som import och det räckte ända till senare
hälften af nittiotalet, förrän vi åter komma till samma siffror
som 1874.
De medvärkande orsakerna till denna ebb i ortens kom
mersiella lif lågo dels i allmänna dels i lokala förhållanden.
1868 års författning, som upphäft skillnaden emellan stapel- och
uppstäder och som af Kuopio, Joensuu m. f1. gjort städer, hvilka
direkte kunde handla med utlandet, äfvensom 1879 års fria nä
ringslag voro egnade att småningom afslita de band, med hvilka
Viborgs handlande ifrån hedenhös hållit i sina händer hela Sa
volaks’ och Karelens både import- och exporthandel. Såsom en
följd af missväxtåren 1868-69 hade boskapsskötseln och den
däraf beroende smörproduktionen höjt sig till en betydelse, som
den förut aldrig haft i värt land. Denna nya handelsgren, som
i allmänhet ej med lifligare intresse omfattats i Viborg 1), för
skaffade först inlandsstädernas köpmän de kapitaler de be
höfde för att kunna emancipera sig från beroendet af den gamla
stapelstaden och dess förmedling. Då. därjämte Savolaks’ och
Karelens skogar redan började glesna, medan Päijännebäckenets
ännu voro så godt som orörda, fick Viborg också. i sin urgamla
handelsbransch, trävaruexporten, en konkurrent i det nyanlagda
x) Till en början ingick väl smörexportcn såsom en någorlunda betydande
faktor i stadens handel, men den aftog efter hand ju längre det led.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
