Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Bräanvins
bräanerler.
Handelsmjôl-
kvarnar.
Mìndre fabrìker.
Ófversikt.
Af brännvinsbrännerierna är störst det, hvilket 1891 anla
des af kommerserâdet Jakovleff, som âret förut inköpt det
Rotheska bränneriet. Denna affär ombildades tio âr senare till
ett aktiebolag „0sakeyhtiö K. Jakovleffin viinapolttimo ja tis
laustehdas“ med ett aktiekapital af 600,000 mk. Àr 1900 upp~
gafs för fabriken en arbetspersonal af 17 personer och ett till
verkningsvärde af 136,000 mk. - Därnäst i ordningen kommer
„Viborgs spritfabriksaktiebolags“ bränneri, hvilket âr 1900 hade
12 arbetare och en produktion, motsvarande 47,400 mk.
Lägga vi till antalet af ofvannämnda industriella inrätt
ningar ännu ett par stora handelsmjölkvarnar - F. W.Mieloks,
anlagd 1897 och 1900 med 23 arbetare producerande för
912,850 mk, och V. Veltheims, som daterar sig frän 1893 och
1900 hade 5 arbetare och ett tillverkningsvärde af 300,000 mk
- hafva vi nämnt de mest betydande fabriksanläggningarna,
som vid periodens utgäng voro i verksamhet 1 staden.
Men till dessa komma ytterligare en hel mängd industriella
verk af andra och tredje ordningen - t. ex. A. Tragmans me
kaniska remontverkstad (t. v. 38,000 mk), Kaljunens korkfabrik
(anl. 1899; t. v. 42,000 mk), Sergejeffs sirapsfabrik (anl. 1899;
t. v. 36,000 mk), Baronins eller Hrabroffs tobaksfabrik (anl.
1891; t. v. 85,000 mk), Stergidis tobaksfabrik (anl. 1898; t. v.
40,000 mk), fyra mineralvattenfabriker (med ett sammanlagt
produktionsvärde af 81,700 mk) o. s. v. 1). Räkna vi slutligen
med bland stadens industriella inrättningar ocksâ dess fem boktryc
kerier - Zilliacus arfvingars (t. v. 43,133 mk), Östra Finlands
(t. v. 40,000 mk), G. Frankenhœusers (611. 68,000 mk), Viipurin
Sanomats (t. v. 70,000 mk) och Viipurin nusi kirjapaino- ja
sanomalehtiosakeyhtiös (t. v. 72,000 mk) - om hVÍlk8, vi fram
deles ytterligare komma att tala, kunna vi sâsom slutresultat af
vâr öfverblick pä den Viborgska fabriksindnstrin anteckna, att
densamma vid periodens utgäng, d. v. s. âr 1900, representerade
‘) Till desss. kunna ännu läggas: W. Klepoffs cement- och asfaltfabrik (anl.
1898; t. v. 16,325); en karamellfabrik (ь. v. 39,250), tre spritfabriker - Pantsarlaks
spritfabriksaktiebolags (anl. 1888; ъ. v. 15,587); J. Montella (akticbolag: t. v. 7,100),
äfvensom ett tredje, hvars tìllverkningsvärde uppgifves till 15,606 mk. -, Kusnet-
zoffs punsch- och vinfabrik (t. v. 6,000); B. Forsmans ättiksfabrik (t. v. 6,400);
S. A. Sandéns tobaksfabrik (anl. 1886: ь. v. 26,000); W. Kleins tobaksfabrik lanl.
1898; t. v. 13,020); Matti Roihas kravattfabrik (t. v. 73,290).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
