Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIKT AF INDUSTRIN. HANDTVERKET. 1033
ett produktionsvärde af nägot öfver 9 miljoner mark, och gaf
sysselsättning ät 2,120 personer 1).
Hvad sedan det egentliga handtverket beträffar har det
under senaste sekels sista ârtionden undergätt en väsentlig
förändring i förhâllande till hvad det tidigare varit. 1868 ârs
förordning hade nämligen - sâsom förut är nämndt - upphäft
det gamla skrâväsendet, och 1879 ârs näringslag införde sedan
fullständig näringsfrihet. Dessutom undergick själfva den handt
verksmässiga produktionen under perioden viзза förändringar.
Det sâ att säga personliga förhâllande, som under tidigare epoker
existerat emellan konsumenter och producenter, har smäningom
allt mera inskränkts. Man beställer icke mera sina behof hos
handtverkaren, utan köper hellre färdigt ur lager, där man har
tillfälle att välja. En följd häraf har blifvit, att handtverkarne
till en stor del numera arbeta för lagrens eller fabrikernas räk
ning, ej direkte för kundernas. Handtverket har härigenom blif
’) Dessa tal blifva ännu större, om vi säsom viborgska fá betrakta migra
visserligen utom stadens rär men i dess närmaste omgifning belâgna fabriker, t. ex.
\Vo1koffs papyrossfabrik i Saunalahtiï (t. v. 74,000 mk), Kelkkala tändstjcksfabrik
och säg, egare K. Jakovleff; (anl. resp. 1878 och 1897; t. v. 100,845 och 20,000 mk),
Hallenbergs handelsmjölkvarn, tegelbruk och аàд vid Tammisuo (t. v. resp. 210,540,
308,000 och 78,000 mk), Vekrotniemi säg och snickeri (t. v. resp. 350,000 och 180,000
mk), Fomins och Kankanpääs tobaksfabriker i Talikkala (t. v. resp. 62,000 och
68,750 mk), Nikitins ьräullfnbrik i Papula (t. v. 39,300 mk), de bâda cicokorie
fabrikerna i Herttuala och Monrepos (t. v. resp. 31,000 och 14,500 mk) o. s. v.
Iimgre bort ifrän staden voro, inom Strands. hârad, dessutom belägna följande
fabriker! Pero spìkfabrìk, aktiebolag (t. v. 247,600 mk); Rakkolanjoki kakelfabrik,
egare W. o. Edv. Dippell (anl. 1877; t. v. är 1900 236,700 mk); Rokkala glasbruk,
egare Rokkala glasindustriaktiebolag, i St. Johannis (anl. 1794; t. v. 745,865 mk);
)Ierisuo torfströfabrik i Nykyrka (aktiebolag: t. v. 24,424 mk); Cloubergs arfvin
gars tändsticksfabrik i Rättijärvi (anl. 1863; t. v. 53,600); Kintere träsliperi 1 Vi
borgs socken (t. v. 16,150): Nurmis pappersbruk och ce1lulosafabrik(aktiebolag; t. v.
231,750); Naulasaari asfaltfiltfabrik (t. v. 60,000); О. Klailes pappersbruk i Hovinmaa
(anl. 1888; t. v. 450,421); Nurmis träullfabrik, egare A. Viklund (t. v. 24,200); Ylä
säíiniö handelsmjölkvarn, egare G. V. Hartikainen, (t. v. 396,318); Kirkkojärvi öl
bryggeri i Nykyrka (aktiebolag: anl. 1899; t. v. 21,000); W. Kocks minera1vatten-
fabrik i Björkö (anl. 1898; t. v. 10,000). Dessutom funnos, förutom Vekrotniemi,
Kelkkala och Tammisuo sägar, Juustila, egare E. Thesleff (t. v. 75,000); Kärkis,
egare A. Kuningas (t. v. 15,900); Säiniö ängsägshyfleri. еgnrе A. Viklund (t. v.
6,110); Nurmis, cgare A. Viklund (t. v. 7,250), Rapukoski, egare Hackman & C:o
(anl. 1875; t. v. 105,000), äfvensom Peìppola säg i Nykyrka, egare M. Kuuttu (t. v.
76,900); samt Tervahartiala sâg i Björkö, egare A. Mannonen (t. v. ej angìfvet).
- Sâsom redan nämndes hade ock Siitola aktiebolag, grundadt 1898, och senare
aktiebolaget Kuokkastenkoski järnverk, sinn hufvudkontor i Viborg.
Handwerks
industria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
