Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1060 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
Apetek.
Renhlnllnings
väsendet.
Kyrkliga
törhâllanden.
gjorts gagnelig, i det stadsfullmäktige 1892 beviljade densamma
ett anslag af 100 mark ârligen för hvarje utbildad sjuksköterska,
mot villkor att en diakonissa ständigt skulle finnas till hemmens
disposition.
Hvad slutligen apoteken beträffar, hade till de af förrigt i
staden befintliga fyra, om hvilkas tillkomst tidigare varit tal
_ nämligen det första eller Relanderska (priv. 1689 och 1760)
och det andra eller Hedmanska, sedan Hällströmska (1824, 1834
och 1851) samt det Zweygbergska, sedan Schalienska i St. Pe
tersburgska förstaden (1857) och det Längska i Viborgska för
staden (1873 och 1879) - âr 1900 tillkommit ett femte, det
Ekrooska i Repola stadsdel.
Slutligen har staden ocksâ varit betänkt pä, att införa ett
nytt renhâllningssystem. Den egentliga s. k. renhâllningsfrâgan
bragtes â bane redan 1884 pä initiativ af stadsingeniören Pacius,
som dâ uppgjorde ett för sin tid godt förslag i den vägen. Men
ärendet hänsköts sedan till hälsovârdsnämndens behandling och
sköts sâ smäningom ät sidan, medan intresset för detsamma af
svalnade. Tio âr senare framställde emellertid Pacii efterträdare
Lindroos ett nytt förslag till kommunalt renhâllningsverk pâ
gru`nd af det s. k. göteborgssystemet. Detta förslag godkändes
1896 af hälsovârdsnämnden, men har ännu icke blifvit satt i
verket. Kostnaderna för dess införande har beräknats till
44,000 mark.
Pâ hygieniska utställningen i St. Petersburg 1895 tillerkän
des Viborg _ säsom förut är nämndt _ hedersdiplom för sina
förträffliga anstalter till hälsovârdens befrämjande.
Detta om stadens materiella utveckling under nittonde sek
lets sista fjärdedel. Vi öfvergâ nu till att kasta en hastig blick
ocksâ pâ de institutioner och kulturföreteelser, som under samma
tid representerat eller utgjort exponenter för dess andliga lif och
kulturella utveckling. Vi skola härvid kunna iakttaga samma
raska framsteg som pâ näringarnas och de ekonomiska sträfvan
denas omrâde.
Dâ perioden började, voro ännu de tvenne gamla försam
lingarna, den svenska stads- och den finska stads- och lands
församlingen, förenade till en kyrkoherdelägenhet. Àr 1862 hade
prosten Mortimer Forstén (1- 1904) blifvit kyrkoherde i Viborg.
Under hans tid har den pietistiska rörelsen, som tidigare vunnit
sâ allmän utbredning inom församlingen, smäningom gifvit vika,
och det andliga lifvet ledts in pâ ljusare stigar. Väl besjälades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
