Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1062 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENB FÖRSTA KVARTSEKEL.
Grekisk
katolska
församlingen.
Katolska
församlingen.
Judiska
församlingen.
Skolväsendet.
Svenska
lyceum.
prosten Alexander Sonny (1872—1905), hvilken under sin långa
verksamhet i staden tillvann sig sina församlingsbors kärlek och
förtroende. Den tyska församlingen, som fortfarande hade ge
mensam kyrka, Peter-Pauli-kyrkan, med den svenska stadsför
samlingen, bestod år 1900 af 770 personer.
År 1895 klagas öfver att lederna af de’ kyrkobesökande
inom svenska och tyska församlingarna. år ifrån år glesna, hvar
till de många skilda samfund, som bildats under namn af ”fri
kyrkliga“ i hög grad bidragit. Särskilda bönehus och samlings
lokaler hafva evangelisk-lutherska och metodist-episkopala för
samlingarna äfvensom de frikyrkliga, læstadianerna och fräls
ningsarrnén, förutom några andra mindre sekter. Af andliga
föreningar må, nämnas: Viborgs lutherska bönehusförening, evan
gelisk-lutherska ungdomsföreningen, äfvensom de kristliga för
eningarna af unga man och kvinnor.
Inom den grekisk-katolska kyrkans organisation inträffade
under denna period en stor förändring, i det år 1891 i Viborg
inrättades en grekisk-ortodox biskopsstol. Den första ärkebiskop
i det finska ortodoxa stiftet var Antonius (1892-1899), som
under sin verksamhetstid i Viborg gjorde sig kand som T,en sann
vän af Finland“. Blefven metropolit efterträddes ban såsom
„ärkebiskop af Finland och Viborg“ af Nikolai, förut biskop i
Saratoff, hvilken i afseende å, sina politiska tankesätt var en
motsats till sin företrädare. År 1900 räknade grekisk-ortodoxa
kyrkan i Viborg omkring 5,800 bekannare, hvarförutom där fun
nos ett fyratiotal s. k. dissidenter.
Till den romersk-katolska trosbekännelsen hörde vid slutet
af perioden inalles 550 personer, bland hvilka en mängd sol
dater, tjanande vid den i staden förlagda militären.
Den judiska församlingen slutligen, hvilken sedan 1876
hade sin synagoga i gården nzo 31 i Anina, bestod -likaledes
inberaknadt soldater о. a. — af inalles 245 personer 1).
Det viborgska skolväsendet hade —— såsom vi erinra oss —
efter att under stadens tidigare epoker i allmänhet ha varit mer
eller mindre försummadt, först i slutet af föregående period blif
vit ställdt påJ en fullt tidsenlig fot. Följderna visade sig också
l) Öfriga trossamfund, hvilka för det mesta voro representerade bland mili
tären, räknade sammanlagdt omkring 100 personer, af hvilka 20 voro muhammedaner,
9 armenisk-katolska och 67 af »okändt religionssamfund».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
