Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återblick.
Vi afsluta härmed vår skildring af stadens framfarna öden
och vilja har blott ytterligare en gång erinra oss de växlande
skiften Östra Finlands gamla hufvudstad under seklerna genom
gått. Uppkommen i skyddet af Tyrgil Knutssons fasta borg,
med hvars öden dess lif under medeltidens förläningsförhållanden
stod uti det innerligaste samband, spelade den redan tidigt en
betydande roll i Nord-Europas handelshistoria särskildt såsom’för
medlare af österns och vasterns kommersiella intressen under de
tider, då. Nevafloden och vägarna söderom finska viken voro
stängda för trafiken. Dess mäktiga höfdingar voro dess så. godt
som suveräna härskare, och Viborg var mera en hufvudstad i ett
förlänadt gransområde än en det svenska rikets stad. I anseende
till sin kommersiella betydelse stod den i ett intimt förhållande
till den mäktiga tyska hansan, ur hvars köpmannavarld dess le
dande borgerskap blott var en koloni, och endast oenigheter inom
hansestäderna sjálfva synas hindrat dess upptagande åtmin
stone såsom passiv medlem i det världsharskande förbundet.
Kom så Vasatiden med dess nya idéer och sträfvanden. Det
medeltida höfdingadömet måste vika för det moderna konungaväl
det, som koncentrerade all makt i sina händer, och de nya ståt
hållarne, huru sjalfrådiga och obandiga de ofta voro, kunde ej
mera störa rikets lugn. Staden anknöts närmare än förr till
riket, och dess nationella borgerskap steg i betydelse, var tidtals
t. 0. Ш. öfvermaktigt det tyska, som nu ifrån en mer eller
mindre tillfällig kolonisation förvandlades till en fast bosättning,
d. v. s. naturaliserades såsom inhemskt. Dess handel fortgick i
början af perioden annu på den under medeltiden vunna grun
den, medan dess hamn annu stundom besöktes af hanseatiska
handelsflottor, men var dock, i följd af Viborgs stigande bety
delse såsom gräns- och militärort mot det nu förenade mosko
vitiska våldet och de häraf följande krigen, i nedåtgående.
Med Sveriges stormaktstid, som förflyttade riksgransen långt
bort från Viborg, följde en ny period af valmåga och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
