Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet: Den nya kommunalförvaltningens första kvartsekel 1876—1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1088 DEN NYA KOMMUNALSTYRELSENS FÖRSTA KVARTSEKEL.
för staden. Det kommersiella lifvet pulserade åter fritt, och i
stället för den forna nrysshandeln’* fann staden nu inom eget
handelsområde en afsättningsprodukt, som höjde den till den för
nämsta exportorten i svenska. riket. Tjärhandelns lyckliga tid
utgör förvisso en af den gamla stapelstadens märkligaste epoker.
Det ”rika Viborg“ var redan då. ett stående epitet, då man ville
angifva stadens karaktär och betydelse. Med denna dess nya
betydelse i handelsvärlden följde en ny immigration af tyska
köpmän, hvilka nut utgörande den viktigaste beståndsdelen inom
borgerskapet, ofta råkade i häftiga strider om makten med det
genuint viborgska elementet. Tyvärr medförde dock tidens mer
kantilsystem med dess monopolistiska sträfvanden, hvilka gjorde
sig gällande äfven gentemot den eljest gynnade stapelstaden, ett
för tidigt slut på Viborgs lyckliga dagar, och innan perioden
ännu gått till ända hade redan ett aftagande åter begynt.
Kom så den ryska tiden, onekligen den hårdaste staden
genomlefvat. Viborg var blefven mera en fästning än en han
delsort, — ett missförhållande, hvars följder icke ens kejsarinnan
Katarinas upplysta regering i nämnvärd grad kunde afhjälpa. I
stallet for tjärhandeln trädde tråvaruexporten, som en tid gyn
nad visserligen gaf staden en viss vålmåga men slutligen slogs
uti hårda bojor, hvaraf följde, att den fordom rika stapelstaden
helt och hållet höll på att förtvina. Dess ryska kommendanter
spelade åter rollen af stadens herrar, ett förhållande så mycket
ödesdigrare, som de ofta till rättesnöre för sina åtgärder äfveni
rent kommunala frågor togo icke stadens utan fåstningens och
rikets intressen. Borgerskapet, uti hvilket de ryska köpmännen
voro en ny beståndsdel, blef genom tillströmningen af det tysk-ryska
tjänstemannaståndet mera tyskt än någonsin förr och sökte genom
nära anslutning till de tyska östersjöstaderna värna sina intres
sen. Stadens officiella språk var också tyskan. Sålunda hade
på den gamla svensk-finska grunden Viborg till det yttre för
vandlats till en rysk fästning, medan den i afseende på sina
borgerliga förhållanden liknade en tysk stad. Men till det inre,
i kärnan, var det dock hvarken ryskt eller tyskt, om också icke
heller mera svenskt eller finskt. Också i afseende å kommunala
och borgerliga förhållanden rådde ett förlamande och allt in
tresse förslappande kaos.
Först genom återföreningen med det gemensamma fädernes
landet har staden så småningom återvunnit sitt forna välstånd,
ja t. o. m. utvecklat sig till en, äfven relativt taget, högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
