Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskap förr och nu. Av Aron Nkunku och Luka Mbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
hölls ej förr än en tid efter sedan mannen och
kvinnan flyttat tillsamman. Den bestods i regel
av kvinnans fader och giftomannen. Det kallades
»ta mingiena». Då festades på en gris eller en
get, och det var mannen och hans släktingar, som
då bjödos som gäster. Vid denna fest utfrågades
noga, om kvinnan hade en i allo god renommé.
Detta skulle intygas av två eller flera vittnen från
kvinnans by, som stodo utanför släkten. Vid detta
tillfälle förmanades ock kvinnan att i allt uppföra
sig värdigt, vara lydig sin man och flitig i sitt
arbete. Det var de gamla i släkten, som talade
förmaningens ord. En sådan fest kunde upprepas,
men då var det mannen och hans släkt, som fingo
bjuda. Detta förekom endast i de fall, då några
ofördelaktiga rykten hade kommit ut om kvinnan,
att hon varit olydig eller på annat sätt förbrutit
sig. Då skulle opartiska vittnen tillkallas, och
festen hade till uppgift att förena de stridande,
ifall strid förekommit, eller att nedtysta osanna
rykten. Om de ej kunde komma överens, kunde
det leda till skilsmässa.
Uppgörelse om giftaspant och dess erläggande
äro ganska olika inom de skilda områdena här i
landet. Vid brudens överlämnande till
brudgummen går det också rätt olika till. Ännu ett
exempel härpå må anföras.
Då den blivande brudgummen erlagt den
bestämda giftaspanten för sin blivande brud,
bestämmes en dag, som kan kallas för bröllopsdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
