Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänna uppslagsverk - Personhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
humaniora är naturligtvis Nordisk familjebok. Den är som
bekant uppställd alfabetiskt, som telefonkatalogen, och är
det därför lätt att slå upp den artikel man söker. Sista
upplagan som med supplement blir färdig i år 1924, är rikt
illustrerad och i slutet av flera artiklar lämnas redogörelse
för den litteratur som finnes i ifrågavarande ämne. Här
har man alltså en utmärkt vägledning för vidare studier.
Som det behöves ett par decennier för att få en sådan
encyklopedi färdig, ligger det i sakens natur att den mycket
snart blir föråldrad vad beträffar en hel del nyare företeelser
(tekniska uppfinningar, politiska angelägenheter, nyare arbeten
av äldre och nya författare etc. etc.) varför också redan en
ny upplaga börjat utges. En förkortad dylik uppslagsbok är
under utgivning med Bonniers konversationslexikon. Dylika
encyklopedier finnas ju på de flesta språk och i de större
biblioteken äro väl sådana tillgängliga. För den språkkunnige
kan nämnas att hithörande franska verk heter La grande
encyclopédie, det bästa engelska är Encyclopædia Brittanica,
det tyska Meyers eller Brockhaus’ Konversationslexikon.
På danska ha vi Salmonsens. Söker jag uppgifter av äldre
datum kan det någon gång vara nyttigt att slå i äldre
encyklopedier, i de fall dessas uppgifter ibland ej medtagits
i nyare upplagor. Särskilt de franska: Bayles Dictionnaire
och den av D’Alembert, Diderot m. fl. utgivna Encyklopedin
kunna ha uppgifter att lämna, som det är svårt att finna
på annat håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
