Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porträtt - Topografi eller ortshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
I VILKEN BOK STÅR DET?
med stor framgång Maria Röhl (f. 1801, d. 1875) som
porträttecknarinna. Tack vare henne ha vi porträtt av ett
flertal av hennes samtida. På K. biblioteket förvaras ej mindre
än 1 200 av hennes porträtt. Ett urval härav är utgivet med
titeln: Ur Maria Röhls portfölj (1-2. Sthlm 1916, 1919).
Ett register upptagande 1900 av hennes porträtt finnes i
del 1. Man bör ock ta kännedom om Register till
Personhistoriska Samfundets porträttförteckningar i
Personhistorisk tidskrift (Årg. 12. Sthlm 1910), där man finner en mängd
svenska porträtt ordnade alfabetiskt. S. Strömbom har
förtecknat Eriksbergs porträttsamling (Sthlm 1917) och Svenska
porträtt 1700-1850 (Sthlm 1919). A. Gauffin i Svensk
sjuttonhundratalskonst (Sthlm 1923) lämnar prov på många.
1700-talsporträtt. A. Hahr har förtecknat Stora Kopparbergs
bergslags aktiebolags porträtt (1921) och bland Göteborgs
jubileumspublikationer ingå Göteborgsporträtt. Urval och
text av V. Ljungberg och E. E:son Uggla. Och här kan det
vara skäl att erinra om det arbete, som utföres av Svenska
Porträttarkivet, Nationalmuseum. Sedan några år tillbaka är
detta arkiv i verksamhet och genomgår landskap efter
landskap alla porträtt, som finnas i offentlig och enskild ägo.
Dessa fotograferas och plåten jämte avdrag förvaras och
ordnas, dels efter konstnären, dels alfabetiskt efter den
avbildade. När denna generalinventering av alla svenska
porträtt (i olja, pastell, tusch, krita etc. etc.) engång blir
färdig och ordnad har man alltså blott att vända sig
till Svenska porträttarkivet för att få veta om något sökt
porträtt finnes, i vilket fall man lätt kan erhålla en
reproduktion av detsamma.
Topografi eller ortshistoria.
Heidenstam har engång sagt, att fosterlandskärleken börjar
med kvisten i golvplankan i ens barnkammare. Han har därmed
velat uttrycka att från den första omgivningen vidgar sig kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
