- Project Runeberg -  Om villkorlig dom /
11

(1901) [MARC] Author: Arthur Rydin - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.
11
grund, än att det pröfwas nödigt för, och bidragande till,
samhällsinrättningens bestånd och ändamål. Men denna
dess nödwändighet och ändamålsenlighet äro twifwel
underkastade. Betraktas dödsstraffet med hänsigt till straffens
dubbla ändamål, att warna och förbättra, så måste wäl
medgifwas, att det senare ändamålet är alldeles åsidosatt.
Äfven dess förmenta egenskap att af alla straff wara det
mest afskräckande, torde ej kunna såsom ofelbar antagas.
Om man lemnade brottslingen frihet till wal emellan
dödsstraff och fängelse för lifstid, skulle troligen mången gifwa
det förra företräde framför det senare. I den mån afskyn
för spillandet af menniskolif med berådt mod, wid
tilltagande odling ökas, blifwer ock mensklighetskänslan sårad
genom de i lagstiftningen kallblodigt stadgade dödsstraffens
tillämpning. »
Oaktat lagkommittén sålunda yttrade sig emot
dödsstraffet, bibehölls det i strafflagen. Efter 1864 har dess
afskaffande många gånger föreslagits i riksdagen, men
hittills utan resultat. En omständighet, som starkt talar
för upphäfvandet af detta straffmedel, men som
lagkommittén icke kunde åberopa, är att man i de länder, där
dödsstraffet är afskaffat, ej kunnat i följd däraf förmärka
någon ökning af brottens antal. Det är afskaffat bl. a. i
Italien, Holland, Portugal, åtskilliga kantoner i Schweiz
samt i vissa af Nordamerikas förenta stater.
-
2) Straffarbete. Ådömes antingen på lifstid eller viss
tid ej under två månader och ej öfver tio år. Vid
sammanläggning af flera straff för olika brott kan dock tiden
stiga till tolf år. Straffarbete på högst fyra år värkställes
alltigenom i enrum (cell), och afdrages då en fjärdedel
af strafftiden detta emedan cellstraffet är svårare än
gemensamhetsfängelset. Den, som är dömd till
straffarbete i fyra år, sitter således inne blott i tre år; den,
som är dömd till tre år, blott i två år och tre månader
0. 8. V. Är straffarbete ådömt på längre tid än fyra år,
så värkställas de tre första åren i cell, hvarefter på det
följande gemensamhetsfängelset afdrages så mycket som
svarar mot en tredjedel af celltiden. Den, som är dömd
till straffarbete i fem år, tillbringar alltså tre år i cell och
ett år i gemensamhetsfängelse. Har han endast värkställt
ett år i cell (t. ex. i följd däraf att hans hälsa ej tålt vid
ensamheten), så blir gemensamhetstiden tre år och åtta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 8 17:36:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/villkorlig/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free