Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moster Klara hon kan spara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iB5
till staden, de betala hyror, de betala avgifter
i skolorna, de köpa själva, vad de behöva,
sådant som de inte ha i affären. Hos dem skall
man handla. Det kallas att vara lokalpatriot.
— Det är rätt, moster, men moster
glömmer, att man skall spara.
— Det glömmer jag visst inte, min vän,
men det är skillnad på att spara och att vara
snål. Jag skall berätta en historia för dig.
— Ja, gör det, moster.
— Jo, det var en gång... .
— Är det en saga?
— Tyst barn. Det var en gång en man,
som skulle lära sig att spara. Han hörde talas
om, att det fanns en farbror, som kunde den
konsten. Han gick dit och kom in.
Farbrodern bad honom att sitta ner. En svag
15-ljuslampa brann som ett talgljus i taket. Den
unge mannen talade om, att han hade kommit
dit för att få lära sig att spara. Jaså, sade
farbrodern, då gäller det således ett vanligt
samtal. Ja, det gjorde det, menade mannen.
Eftersom vi skola tala, sade farbrodern, så
behöva vi inte något lyse. Därmed släckte han
15-ljuslampan. Och så sutto de i mörkret.
Vad säger du om den farbrodern?
— Han var väldigt sparsam, moster.
— Nej, det var just det han inte var. Han
var snål. Och det skall man aldrig vara.
Dessutom hade han en 15-ljuslampa i taket.
En 75-ljus hade passat bättre. Då hade det
varit ljust i varenda vrå av rummet. Då hade
han sparat sina ögon. Han hade sluppit gå
till läkare med dem och lägga ut stora pengar
för medicin och sådant. En 75-ljuslampa hade
således varit billigare än en 15-ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
