Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tare och mer och mer tung. Hennes puls
begynte aftaga.
”Den blomman ger jag Seraphia,”
hviskade hon i mild yrsel. ”Ifort håller så
mycket af mig. — Ja, hon får visst kyssa
ho-Aom. — Stackars Edla, saga de. — Men
jag kan icke sjunga det är så kallt i
afton.”
”Edla, samla dtna tankar,” badPresten:
”Tänk icke mera på verlden. Upplyfta
ditt hjerta till Gud. Du står kanske snart
infot Hans ansigte.”
”Du, du!” sade hon: ”såg mig det
innu en gång! Kommer jag fram for Hans
ansigte? Har Han dödt också for mig?
Jag är ju icke ett alldeles fortappadt barn’?
Han vill ju också frälsa mig? O huru
ger-na jag vill komma till Honom! Der, der —
du, som har lärt mig det — du kommer ja
också dit?”
”Edla, min enda syster!” klagade
Löjtnanten : wOch dig skall jag förlora !*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
