Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baronen räcktc honom sin hand. «Vår aktning,
herr kapten, den kan det vä) icke sättas i fråga att
ni med all rätt förvärfvat. Måtte vi blott kunna
visa er vår tacksamhet på ett värdigt sätt!«
Nu inträdde grefve Telepnoff i kajutan. Också
han öfverhopade kapten Sjöstjerna med artigheter.
«Jag förmodar«, sade han, «att baron Gyldenstubbes
familj inbjudit herr kapten att besöka Dagö,
åtminstone sedan fiendtligheterna upphört, och jag utber mig p$
förhand att dä också få den äran att se herr kapten
bos mig. Om jag vid det tillfället kunde presentera
en värdinna i mitt hus, som ännu tyvärr är en
ung-karlsboning, skulle besöket vara mig dubbelt dyrbart.«
Grcfvens ord åtföljdes af en djerf blick på frö-*
ken Natbalia. Men bon gaf icke akt på densamma,
utan tycktes hastigt fatta ett beslut. Hon
framträdde till Sjöstjerna och räckte honom med en
behagfull rörelse ånyo sin hand. «Också jag vill ännu en
gäng tacka er, kapten Sjöstjerna«, sade hon. «Men
är detta verkligen yär afskedsstund? Äro vi redan
framme vid Dagerort?«
Sjöstjerna fasthöll, med en hemlig lust att aldrig
mera släppa den, handen, som frivilligt lagt sina mju-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
