Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att förekomma några vidare äfventyr och uppskof.
Hvad som föreföll mig mest bittert under vår
fångenskap var att se er, min fröken, under en annans
välde. Min cgcn frihet saknade jag mindre, och det
skulle varit mig en dubbel plåga att sjelf vara fri,
då ni var fängen. Ni förstår mig, fröken, dcrom är
jag öfvertygad. Ni har hittills, under det ni fri cch
obekymrad njöt er ungdom i hemmet, endast lekt
med mina känslor. Nu, sedan vi lidit tillsammans,
hoppas jag att ni allvarsammare betraktar lifvet och
finner, att ni bör med mera eftertanke besvara hvad
jag yttrar för er. Fröken Nathalia, jag skulle anse
mig för den lyckligaste menniska i verlden, om ni
emottog min hand och mitt hjerta.«
Fröken Nathalia spratt upp med förskräckelse.
Genom den unga flickans inre flögo många blandade
känslor. Men hon hade redan i dag beslutsamt
af-gjort öfver sitt bjertas öde. Hon svarade bestämdt
och värdigt: «Grefve Telepnoff, ni är vår granne o.h
min barndomsvän. Jag är öfvertygad, att ni icke
skulle finna er belåten med min hand. Jag, med
mina egenheter, mina anspråk och mina nycker, hur
hi vill kalla dem, skulle icke kunna göra er lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
