Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Hvad baron vet är för mig obekant«, återtog
fyrvaktaren. «Men det vet jag, att min ed, som jag
svor min fordna herre i hans dödsstund, den har jag
hållit och den skall jag hålla. Alltsedan jag, med
min herres lik, vräktes i land här på udden, har ni,
baron, varit min välgörare, så väl som min räddare.
Jag såg genast att jag intet godt skulle uträtta med
min hemlighet: derför har jag så mycket trognare
hållit min ed och bevarat den.«
«Den olyckliga hemligheten är icke förborgad
inom mitt hus!« suckade baronen. «Min systers
vanära är bekant äfven för mina barn.«
«Vanära?« upprepade Stolpe, med vild förtrytelse.
«Säg intet ord, baron, som kan skymfa min gamle
herres minne!« Han knöt sina häpder tillsammans
och bet ihop tänderna.
«Hör, Stolpe!« afbröt honom baronen. «Här är
så mörkt inne. Tänd lamporna! Jag vill icke
gömma mig i mörkret, då de komma, som söka mig.«
Fyrvaktaren betvingade sina känslor och utförde ,
befallningen. Det blcf ljus i tornsalen, der de båda
gamle sedermera tigande qfbidade upplösningen af
sitt öde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
