Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lotten von Kræmer. En utflykt från Edinburgh till Lassvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har att skryta med. Liksom Stockholms Valhallaväg,
har Prinsgatan endast en husrad, men denna utgöres,
såsom äfven hos oss, af palatslika byggnader. Den
andra sidan gränsar till en rad gröna terrasser, som
föra ned till dalsänkningen mellan de båda
stadsdelarna. Här är mötesplatsen för modets ryktbarheter
och Edinburghs aristokratiska, sysslolösa beau monde.
I äldre dagar var denna dalgång uppfylld af ett
kärr, hvilket nu är uttorkadt och förvandladt till en
vacker trädgårdsanläggning, hvars midtelparti dock är
stängdt för promenerande; man har nämligen
undantagit det för Glasgow-järnbanan, hvars lokomotiv
blänker fram där under bersåer af hagtorn och jasmin,
kastande in sin bullrande verklighet i naturens stilla
drömlif.
Vi hade hunnit till Waterloo-platsen, då en
folksamling lockade oss att stanna. En säckpipblåsare i
sin kilt befann sig på torget, klädd i den brokiga
nationaldräkten. Vid säckpipans ljud lämnar den
annars så nyktre och beräknande skotten allt — utom
sin middag — fattad af längtan till sina berg. Det
är med honom som med den på Strassburgs
slottsvall posterande schweiziske landsknekten, om hvilken
det berättas, att då han på afstånd hörde de
välbekanta alphornslåtarna, han kastade geväret ifrån
sig midt för befälets ögon och störtade sig i floden
för att simma öfver till hemlandsstranden, glömsk
af att han kunde bli ertappad och skjuten som
rymmare — »trygg som skotten på sin hemlandshed».
Jag for nu vidare förbi det gamla Holyrood —
så rikt på konungsliga olycksminnen. Äfven i senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
