- Project Runeberg -  Vintergatan. Sveriges författareförenings litteraturkalender / [1894] /
120

(1894)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lotten von Kræmer. En utflykt från Edinburgh till Lassvade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tider har detta palats slutit en märklig person inom
sina murar, nämligen Frankrikes siste legitime konung,
Henrik V, oftast kallad grefven af Chambord. Då
bourbonerna genom Ludvig Filips tronbestigning
tvungos att fly, residerade den minderårige fursten på
Holyrood en kortare tid i början af 1830-talet.

Holyrood liknar i sin skuggiga dal mer ett kloster
— hvilket det ock fordom varit — än en
konunga-borg. Härifrån sträcker sig den branta bergsryggen
upp till Edvins borg, fästningen, hvaraf staden har
sitt namn. Bortom allt detta resa sig, skarpt
tecknade, de majestätiska Arthurs- och
Salisburyklip-porna såsom stadens väktare, under det att
Lammer-moor- och Pentlandshöjdernas blågråa linier bilda
fondpartierna.

Den breda landsvägen, på hvilken vi lätt rullade
framåt i den klara, vackra augustimorgonen, slingrade
sig öfver fälten mellan vaggande skördar. På afstånd
skymtade bland träden Dalkeith, ett af hertigens af
Buccleuch många gods, beläget där de båda armarna
af Esk förenas. Det var där drottning Viktoria och
hennes gemål prins Albert en gång funno så mycken
trefnad. Jag följde den sydliga flodarmen och
fortsatte färden till fots, långs efter floden, i den för mig
okända nejden. Hvart skulle jag då hän? frågar någon
kanske. Jo, till Lassvade! Ordet är sammansatt af
lass (mö) och vade (vadställe). Det berättas
nämligen, att en gång i tiden en ung kraftig flicka
brukade här på sina skuldror bära de vandrare, som
torrskodda ville öfver från den ena stranden till den
andra. Andra tider, andra fortskaffhingsmedel. Huru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vintergat/1894/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free