Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Rust Roest. Att möta döden. Utkast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rust Roest.
Att möta döden.
Utkast.
Hon var den sista, som drogs fram under den
krossade järnvägsvagnens spillror. Dessa
bräder och bjälkar, som klämt henne till döds, sökte
med all makt hålla henne kvar. Det var, som om
de föresatt sig att blifva hennes likkista, liksom de
varit hennes dödsbädd, eller som om de ansågo det
vara fullkomligt onödigt, att man skulle släpa fram
henne till skärskådande, låta järnvägstjänstemännens
lyktor lysa på detta bleka flickansikte, låta doktorerna
undersöka denna grymt lemlästade kropp.
»Hon har ljutit en ögonblicklig död», sade läkaren,
i det han visade på det gapande såret öfver hjässan
och fäste uppmärksamheten vid det lugna
ansiktsuttrycket. »Hon var efter all sannolikhet redan död,
då hon föll ner genom golfvet och kroppen inkilades
och krossades mellan de upptornade vagnarna.»
Och han gaf befallning att låta bära in henne i
den lilla stationens ena väntsal, som i hast blifvit
förvandlad till likbod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 13:53:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vintergat/1894/0194.html
