Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viktor Rydberg. Något om Arnold Böcklin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in i eder tysta djupa doftande, drömmande
skogsensamhet, så länge I ännu ägen en sådan! Snart är
den försvunnen.
Idyller i hafssvallet. Från skogen ut i hafvet.
Äro tritoner och nereider fabelväsen? Ja, hellenernas,
romarnes och renässansens tritoner och nereider. Den
eftergiften kan man utan särdeles afsaknad göra
naturvetenskapen. Men Arnold Böcklins? Har man sett
dem, tror man på dem. Tviflet och förnekelsen skulle,
syftande mot dém, göra oceanen så förtvifladt ödslig.
Jag känner sjömän med naturvetenskaplig bildning,
som på tu man hand vidgå, att de tro på den flygande
holländaren, emedan de sett honom. Och likväl faller
det sig lättare att förneka honom än denna i
öfver-tygande verklighet uppenbarade hafsbefolkning, som
solar sig på de blåa speglande vidderna eller tumlar
med jublande lifslust i vågornas fradga, jagande från
böljekam till böljekam i lek och älskog med skum i
ragg och lockar, med näsborrar vidöppna för att
insupa den spänstiga saltkryddade sjöluften, ystra,
hän-synsfria varelser, i jämförelse med hvilka Rafaels
Galatea med svit är i all sin fägring och friskhet för
mycket tam och civiliserad, för mycket uppfostrad
af hellenismens och renässansens formskönhetslängtan,
för att vara hvad dessa äro — hafvet själf.
En granskare i Gazette des beaux arts medgifver,
att ingenting går upp mot skönheten, glansen,
sanningen i den himmel och det haf, som dessa
oceanidyller förete. Det böcklinska blå är i konstvärlden
käiidt för sin oefterhärmliga lyskraft, genomskinlighet
och mångfald i skiftningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
