Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Wennerberg. Min första svåra dag i Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade: »Då kan ej heller universitetet mottaga eder
såsom alumnus.»
För att till yttermera visso klargöra rektors dom
vände sig sekreteraren till mig med en blick, som
tydligt angaf, att jag ej vidare hade här att göra, och
yttrade: »Ni har hört det svar rector magnificus
af-gifvit.»
Det var en svår stund den, då jag vände mig om
för att gå; jag visste ej hvart men kände, att jag nu
tog första steget mot en mulen och bekymmerfull
framtid. Jag hann dock ej att taga det andra, förrän
jag hejdades af vår nations kurator, magister
Björke-gren. Han gick därpå fram till rektor och, under
anförande af att det någon gång tillåtits studerande,
som icke fullgjort alla åligganden, att få vid
universitetet kvarstanna under kaution af någon vid akademien
anställd landsman eller kurator, anhöll, att jag måtte
få varda delaktig af denna förmån, med villkor att jag
tillsvidare ställdes under hans enskilda inspektion.
Denna gång afvaktade ej rektor sekreterarens
af-görande anvisning utan sade genast med en ljusning
öfver sitt välvilliga ansikte: »Ja, det går an.»
Akten fortsattes. Jag stod kvar. Eden
förestaf-vades och efterföljdes af det entoniga eftersägandet af
de svärjande. Det var snart slut. Jag följde med
skaran ut, bestormad af frågor, några gillande, de
flesta motsatsen, alltjämt följd af H., som med tårar
i ögonen beklagade, att jag ej blifvit päropad först,
då han helt visst hade följt med.
Men, hvad hade nu egentligen skett? Var jag
belåten eller icke? — Jag hade ju sluppit från eden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
