Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’210
De voro hela tiden i Begeisterung, vare sig det
gälde Ramses II eller den nu lefvande generationen
på nilstränderna. Hvarje naken på nilbanken
arbetande fellah var för dem en konungason. De kunde
göra sig förstådda på arabiska, hade besökt byarnes
mudirer och andra höga embetsmän, druckit hår och
der och lemnat sina fotografier till minne.
Hvarje dag var för dem en fest. Smuts och
ohyra hade sitt pikanta med sig blott de kommo
från Egypten.
De hade förstått Nilen bättre än någon tillförene,
derom hade de fullkomligt medvetande; de hade
tolkat qvällsvindens milda symfonier och hieroglyfernas
dolda mening. Det tycktes mig, då jag hörde dem,
som om jag vaknade ur en slummer och kände mig
nyss utkommen i solsken efter ett långt skumrask.
Förstummad beundrade jag deras ungdomliga, breda,
omfamnande entusiasm, som rörde sig omkring allt
hvad de sågo och hörde.
Nu hade emellertid Nilbruden hunnit upp oss;
vi hade ej sett till henne, sedan vi lemnade henne i
Esneh, der hennes manskap skulle göra sitt andra
brödbak.
Jag satt just och undrade, om jag skulle kunna
förmå mina trötta lemmar till ett besök om bord på
Nilbruden, då dess svarta Kislar-Aga kom öfver med
ett bref från fru K. Jag väntade mig att få se ett
bref i hieroglyfer, men de voro endast tyska
hieroglyfer, som vänligt inbjödo H. och mig till middag
påföljande dag.
En middagsbjudning på Nilen var en epok i vårt
stilla lif; vi kände oss både blyga och försagda. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
