FÖRETAGSNÄMNDEN I LINKÖPING STÖRRE KONSTRUKTIONSKONTOR, FLER KONSTRUKTÖRER En av huvudfrågorna vid företagsnämndens i Linköping julsammanträde den 22 december 1952 var den utländska arbetskraften vid Saab. Detta avsnitt av protokollet har tidigare publicerats inom Saab i ett Flygblad, varför Vips här endast ger ett referat av de övriga frågor, som behandlades på sammanträdet. Bergluften undersökes Ordföranden, direktör Holm, inledde sammanträdet med en kort rekapitulation av vad som behandlats på föregående sammanträde. I anslutning till detta meddelade herr Alm, att framställningen om bidrag från bolaget för den tidigare nämnda sjukförsäkringen kvarstod. Beträffande luftkonditioneringen i bergverkstaden, omtalade herr Bertler, att underhandlingarna med Fortifikationsförvalt-ningen och Flygvapnet fortskridit och att experter skulle komma till Saab i mitten av januari för att undersöka saken. Allt kärvare exportklimat Av den redogörelse för det allmänna ekonomiska läget som ordföranden därefter lämnade, framgick att den tidigare nämnda omsvängningen i konjunkturen ytterligare accentuerats och främst drabbat verkstads- och exportföretag. En ändring till det sämre hade också inträtt i förhållandet mellan import- och exportpriser. En orsak till nedgången i konjunkturen för nyssnämnda företag är den allt mer besvärande konkurrensen från Tyskland. Den tyska lönenivån är ungefär 60 °1o av den svenska, nämnde ordföranden, även med hänsyn tagen till bolagens beskattning etc. Sveriges föråldrade tullsystem, som i stor utsträckning arbetar med vikttullar, underlättar även för utländska firmor att sälja till Sverige, medan däremot svenska firmor i många fall möter avsevärt högre tullar vid export till de flesta länder, vilket givetvis måste inverka ofördelaktigt. Tillgången på arbetskraft är även rikligare i Tyskland, där viss arbetslöshet gör sig gällande med större möjlighet till skiftgång och därmed följande lägre produktionskostnader. Helgpermitteringarna ej taktik Permitteringarna vid ett flertal svenska industrier i samband med jul- och nyårshelgerna trodde ordföranden för sin del inte var taktik. I stor utsträckning berodde de nog istället på att det ofta är kost- samt att starta och avsluta en tillverkning, varför arbete under en period så söndersplittrad av helgdagar som årsskiftet 1952/ 53 många gånger inte lönade sig. Det fanns dock också ljusa sidor att peka på, ansåg VD. Skördeutfallet hade blivit gott, och malmindustrins liksom byggnadsindustrins verksamhet låg på en hög nivå. Säkerligen blir det dock i fortsättningen i allmänhet hårdare än i dagens läge. Doverns nedläggande återverkar på Saab Vid våra egna verkstäder har vi när det gäller 29:an nått den takt som utlovats i våra åtaganden till Flygförvaltningen. Beslutet att nedlägga det svenska rea-motorprojektet betyder för Saabs del svårigheter, bl. a. med viss omkonstruktion av flygplan och verktyg. Då det uppgjorda tidsprogrammet ändock måste föl- jas medför det sagda stor press på Saab. För att klara situationen måste konstruk-tionsavdelningens kapacitet ökas genom nyanställning av kontsruktörer och nybyggnad av konstruktionskontor för vilket byggnadstillstånd redan är sökt. Dessutom ökas även behovet av verktygsarbetare. Den plötsliga ändringen i programmet betyder även en del ur sysselsättningssynpunkt för Saab vid övergången från 29-till 32-tillverkning, och ordföranden hoppades för sin del, att den lediga kapaciteten skulle kunna utnyttjas genom ytterligare beställningar på 29 :an. Slutligen manade VD till effektivisering och s. k. vardagsrationalisering, för att produktionskostnaderna skulle hållas så låga som möjligt. Var och en i sin stad borde hjälpa till i detta avseende, ty det är nämligen nu absolut nödvändigt att produktionskostnaderna ses efter. Förbättring gjorde borrmaskin till slipmaskin Den näst bästa belöningen hittills — 400 kr. — för förbättringsförslag fick vid decemberutdelningen Gunnar Gustavsson, apparatavdelningen. Förslaget gäller en slipanordning för ventilskivor och verkar vid demontration smått genialt. Vid slipningen användes en vanlig pe-larborrmaskin. I chucken fastspännes en tapp med gummidyna som underlag för den slipande smärgelduken. Metallskivorna, som skall slipas, placeras på bordet under chucken på en träklots, som tidigare fördes runt för hand för att undvika slipspår i materialet. Gustavssons idé var att låta borrmaskinens mekanism ordna rotationen även för skivunderlaget. Med en relativt enkel kilremstransmission överfördes borrspindelns roterande rörelse till en på borrbordet fastskruvad masonitskiva, där samtidigt tio ventilskivor kunde fästas. Anordningen kan apteras på vilken pelarborr-maskin som helst och har visat sig i hög grad både arbets- och tidsbesparande — tidsvinsten är ungefär tio gånger emot förut, berättar Gutavsson och besparingen per slipad detalj uppgår till bortåt 4 kronor. Förslagsställaren är gammal saabare, blev ”tioåring” 1952 och har hela tiden arbetat på apparatavdelningen. Förslagsställaren Gunnar Gustavsson demonstrerar här med hjälp av en ritning över förbättringen för Vipsred. var transmissionen ansluts till borrmaskinens kugghjul. 4